Vad är nyfikenhet?

9 jan, 2023 | Självledarskap

Nyfikenhet är en av människans nio grundkänslor. Det är en positiv känsla som är motorn bakom människans utveckling, särskilt när vi är barn. Den inneboende nyfikenheten i alla barn låter dem upptäcka världen, likt ett äventyr.

En 3-åring ställer ungefär 300 frågor varje dag. Det gör inte en vuxen människa. När vi fyller 25 har de flesta av oss istället kommit till en punkt där vi har svårt att tänka utanför boxen. Förmågan minskar sedan över tid, om vi inte bestämmer oss för att fortsätta ge näring åt vår nyfikenhet.

Varför är nyfikenhet så viktigt för vår utveckling?

Studier visar att de som lyckas att bejaka och behålla sin nyfikenhet genom livet också lever längre. Nyfikna personer har också lättare att knyta an till andra människor, vilket i hög grad påverkar vår förmåga att bygga relationer. Låt oss undersöka vad det kan bero på.

Jakten på dopamin – att stilla sin nyfikenhet

Att vara nyfiken har alltså flera fördelar. Nyfikenhet fungerar lite på samma sätt som en sockerkick: Känslan av att söka efter information är belönande för hjärnan. När vi utforskar världen producerar kroppen dopamin; en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet.

Om vi dessutom upplever att vi hittar svaret eller löser en uppgift så ökar dopaminnivåerna ytterligare. Du blir så där förväntansfylld och upprymd – precis som när du var barn. Känslan triggar kroppens opioida system som påverkar ditt immunsystem och hur du upplever smärta. Din upptäcktsfärd kan alltså minska känslan av smärta och stärka ditt immunförsvar.

Men att söka efter svar kan också bli en jakt på dessa kroppsliga opiater som får oss att må så bra. Om jakten övergår i frustration hamnar vi lätt i ett beroende av att söka information – precis som vid andra former av substansberoenden. Vår drivkraft växlar från upptäckarlust till en stark önskan om att minska ovissheten och återta kontrollen.

Den lättsamma känslan har försvunnit och nu drivs du istället av frustration. När det händer förändras den hormonella balansen och kroppen ökar sin kortisolproduktion istället för att ge dig de önskvärda dopaminkickarna. Kortisol är ett stresshormon som ökar vår koncentrationsförmåga, men om den triggas ofta under lång tid kan det leda till kroppsliga besvär som värk och inre stress.

Så för att summera: Att vara nyfiken är bra, men att ständigt jaga svar riskerar att leda till en negativ spiral.

Nyfikenhet ökar din sociala förmåga

Om vi övar oss på social nyfikenhet får vi också lättare att knyta an till andra människor. När vi intresserar oss för andras känslor, tankar och beteenden blir vi också mer intressanta för andra, vilket har visat ge oss ökat inflytande i gruppen.

Att bejaka sin nyfikenhet slipar alltså din sociala förmåga. Genom att vara nyfiken på andra människor blir du också bättre på att läsa av andras beteende, vilket i sig skapar en grundtrygghet i sociala sammanhang.

När vi är nyfikna är vi mer motiverade att förstå och lära oss av andras åsikter, istället för att agera dömande. Nyfikenhet öppnar upp för dialog och förståelse, och den amerikanske forskaren Todd Kashdan vid George Mason University menar att nyfikenhet är den hemliga ingredienser i alla relationer.

Nyfikenhet hjälper hjärnan att bygga nya nervbanor

Ju mer vi göder vår nyfikenhet, desto mer nyfikna blir vi. Vår hjärna är nämligen plastisk och när vi lär oss nya saker stärker det nervbanorna som är involverade i nyfikna beteenden. Det är samma regioner som kan kopplas till lärande och förmågan att fokusera.

För att omvandla nyfikenhet till kunskap, måste vi sedan befästa vad vi lärt oss. Vårt arbetsminne hjälper oss med det genom att skapa och förstärka olika associationsbanor inuti hjärnan. När vi reflekterar kring vad vi har lärt oss flyttas information från arbetsminnet till långtidsminnet, där det kan omsättas till långsiktigt lärande.

Tidigare trodde man att vuxna hjärnor inte kunde skapa nya nervbanor, men idag vet vi att man både kan bygga nya och stärka befintliga kopplingar i hjärnan. Det fungerar lite som upptrampade stigar mellan olika delar av hjärnan; ju fler gånger du går samma stig, desto större blir den.

Genom att aktivt välja nyfikenhet skapar vi nya stigar. Det gör i sin tur att vi får det enklare att växla perspektiv.

Hur nyfiken är du som person?

1. Finns det saker eller personer du skulle kunna vara mer nyfiken på?

2. Hur nyfikna är de personer du har omkring dig, på jobbet eller privat?

3. Har du vid något tillfälle i ditt liv medvetet kunnat välja att bli nyfiken, när du egentligen kände dig arg, orolig eller frustrerad?

4. Kan du bli mer nyfiken på dig själv? På varför du känner som du gör, tänker som du gör, agerar som du gör? På vad du vill? På vad du har för behov?

5. Hur ofta ställer du öppna frågor till andra? Frågor som inte går att svara ja eller nej på? Frågor som till exempel börjar med: hur, vad, vem, när, vilka.

Frågorna är hämtade från Feedbackrevolutionen av Eva Hamboldt.
Här kan du köpa boken →

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Jag tänker, alltså finns jag

Jag tänker, alltså finns jag

För några veckor sedan snubblade mina ögon över en tidningsrubrik som handlade om hur AI kan härma mänskliga röster. Jag vek snabbt undan blicken. Tanken på att svara i telefon när min sambo ringer, och plötsligt slås av misstanken om att det kanske inte är honom jag...