Tio år har gått med konceptet Neuroledarskap i Praktiken – och något har förändrats. I månadens ledare funderar Eva på vad som händer när ledarskapet flyttar in i kroppen. Vad är det vi känner, tolkar och vad har vi ännu inte satt ord på? Vägen framåt går genom fyra mänskliga förmågor.
Ramverket BANI introducerades för att både förklara den värld vi lever i och hur vi tolkar den. Med enkla, kraftfulla övningar och vanor kan vi ta hand om både oss själva och nervsystemet.
För att proaktivt välja våra beteenden från stund till stund behöver vi vara i nära kontakt med våra inre värden. Speciellt i svåra situationer där vi interagerar med andra människor.
Djupt inne i hjärnan finns nervkretsar som har en avgörande funktion för vårt känsloliv och för vårt välmående. Området kallas insula, vilket betyder ”ö” på latin.
Vill du skapa goda resultat och ett tryggt arbetsklimat? Skippa traditionell feedback och satsa istället på meningsfulla samtal. Där ligger fokus på relation istället för prestation.
Ett inferno av känslor och tankar är människans eviga kval. Det verkar som att vi måste befinna oss i kaos för att hitta vägar mot ordning. Eva Hamboldt reflekterar kring 15 år av företagande – en resa som kretsar kring behovet av tillit och ett ärligt ledarskap.
Hur långt framför oss rusar den tekniska utvecklingen? Innovation skapar fantastiska möjligheter, men verkar också tvinga oss att springa allt snabbare. Det borde vara möjligt att vända berättelsen och använda tekniken till vår fördel.
Med ökad närvaro i våra samtal lägger vi grunden för relationer som bygger tillit för båda parter. Men förmågan att hålla denna typ av meningsfulla samtal kräver både fokus och självdistans – egenskaper som du kan öva upp.
Vår förmåga att tänka och samarbeta har varit avgörande för människans framgång, men ibland ställer tankarna till det. Vårt språk gör ibland att vi fastnar i negativa tankemönster. Genom att odla hälsosamma tankemönster kan vi börja förändra våra beteenden.
I jakten på att förstå och förändra vår personlighet har diskussionen om människans natur varit en central del av filosofiska och psykologiska samtal i århundraden. Det verkar som att förmågan att hantera obehag möjliggör personlig utveckling. Undvikande beteenden lockar oss, men ger sällan de långsiktiga resultat vi strävar efter.
Under tonåren är vår hjärna oerhört plastisk, kreativ och innovativ. När dessa styrkor flätas samman med den vuxna hjärnans förmåga att reflektera, kan vi påverka vår hjärnas utveckling. Hjärnan förändrar sig med våra upplevelser, därför kan vi utnyttja hjärnans neuroplasticitet för att må bättre.
Rytmen är en viktig komponent genom livet. Det finns god mening att finna en gemensam rytm och därmed uppnå synkronicitet – så att vi gemensamt kan verka för välmående och hållbarhet. Vad händer då när vi tappar rytmen med oss själva eller vår omgivning?
Reflektioner om acceptans – vad det egentligen är och varför det kan kännas så svårt? Kanske handlar det om vårt nedärvda behov av trygghet, en inneboende vägran att acceptera obehag. Möjligtvis kan vi hitta en kompromiss där alla våra motpoler får plats.
Generativa bilder är ord som inspirerar till nya idéer om hur man vill förändra sina beteenden. Det är en modell framtagen av professor Gervase Bushe, vilken bygger på att skapa motivation för förändring, som sedan kan skapas upp i större förändringsinitiativ.
Du har säkert hört talas om sömnapné, ett andningsuppehåll i sömnen som ungefär 600 000 svenskar lider av. Nu har forskare upptäckt en annan form av omedvetet andningsuppehåll som leder till högt blodtryck, neurologiska störningar och autoimmuna sjukdomar.