Telefonen ringer och du känner igen numret. Inom loppet av några sekunder känner du hur hjärtat rusar och svetten som pärlar sig på överläppen. Hela kroppen har mobiliserats för fight eller flight. Men du ska varken springa eller slåss, utan bara svara i telefonen.
Vi har alla upplevt stresspåslag och de flesta av oss känner till att långvarig stress är skadlig. Men vad är det som händer i hjärnan och kroppen och på vilket sätt är det farligt för oss? Eva Hamboldt förklarar de olika neurologiska processerna som tar plats inuti var och en av oss – särskilt när vi är stressade.
Eva Hamboldt, du har en Masters från NeuroLeadership Institute i New York. Kan du berätta vad som egentligen händer när vi hamnar i en situation som stressar oss?
– Stressreaktionen är en hotreaktion som triggas i amygdala, en struktur i det limbiska systemet som ofta kallas vår ”reptilhjärna”. Amygdala aktiveras när den får input från våra sinnen men även från kognitiva processer som exempelvis associationer. Sedan skickas informationen vidare till hypotalamus, som sköter en rad fysiologiska kontrollmekanismer, och som även kopplar hjärnan till det endokrina systemet.
– Vid en stressreaktion ser hypotalamus till att körtlar i hypofysen och binjurar utsöndrar signalsubstanser och stresshormoner, som adrenalin och kortisol, vilket ger förhöjt blodtryck, höjt blodsocker och ökad hjärtfrekvens. Kroppen reagerar likadant på det jobbiga telefonsamtalet som på ett rytande lejon. Resurserna mobiliseras för överlevnad.
Kortisolet pekas ofta ut som en bov i stressammanhang. Vilken funktion fyller det?
– Kortisolet ser till att blodsocker och blodtryck hålls högt. Rent konkret innebär det att du får tillgång till extra kraft som gör det möjligt för dig att orka springa några extra meter för att undkomma fara. Men även ”till vardags” är kortisol ett livsnödvändigt hormon eftersom det bland annat håller ämnesomsättningen i balans och blodtrycket på en jämn nivå. Kortisolet blir farligt först när vi går med höga halter under en lång tid. Och det gör många människor idag trots att vi i vårt samhälle sällan står inför situationer som är livshotande på riktigt.
Hur påverkas kroppen av att gå med ett konstant stresspåslag?
– Ett antal studier har visat att det dämpar vårt immunförsvar och att vi får sämre minnes- och känslomässig kapacitet. Höga halter av kortisol leder också till att vi blir sämre på att nyttja vår tankemässiga förmåga som planering, prioritering, beslutsfattande och lärande. Ett långvarigt stresspåslag innebär alltså att vi får sämre förutsättningar att hantera de utmaningar som vi ställs inför. Det kan förstås leda till att vi hamnar i en negativ spiral.
– Man har också sett att hippocampus, den struktur som bland annat hanterar vårt korttidsminne och bildandet av nya minnen, minskar i storlek. Till slut kan detta leda till utmattning, öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt invärtes sjukdomar.
Hur kan vi använda neuroledarskap och kunskap om hjärnans principer för att minska vår egen och andras stress?
– Med hjälp av kunskap om hjärnan, och vad som händer när vi får ett stresspåslag, kan vi bli bättre på att fånga upp signaler från hjärna och kropp om att vi behöver stanna upp. Medvetenheten om hur vi reagerar på små, subtila stressorer ger oss en chans att förebygga stressen genom att förändra våra beteenden. Genom att bli medveten om att telefonen som ringer triggar en stressreaktion i dig kan du med lite träning välja att agera medvetet, så att inte stressen påverkar dig negativt.
– Det finns också en teoretisk modell, The Healthy Mindplatter, som är baserad på forskning kring vilka olika medvetandetillstånd vi behöver bjuda vår hjärna på för att må bra och fungera optimalt. Som exempelvis fokus, vila och lek. Modellen, som är en slags tallriksmodell, går även att applicera på stresshantering och handlar om att erbjuda hjärnan rätt ”diet”. När hjärnan får vad den behöver kan vi skapa balans och förebygga allt för mycket och långvarig stress. På sikt leder det till ökad motståndskraft genom ökad kognitiv flexibilitet och anpassningsbarhet till situationer som kan vara stressande. Det finns med andra ord mycket vi kan göra för att förebygga och minska de negativa konsekvenserna av stress.
