Få koll på hjärnkemin

31 jan, 2018 | Neuroledarskap

Din hjärnkemi påverkas hela tiden av sättet du uppfattar omgivningen – både medvetet och undermedvetet. Din hjärna kommer att skaka fram två helt olika cocktails om du hamnar i en bilkö när du är försenad eller om du möte en kär gammal vän när du är ute på promenad. Men vad är hormoner och signalsubstanser egentligen och hur påverkar de oss?

Både hormoner och signalsubstanser fungerar som budbärare i kroppen. Hormoner utsöndras av ett organ eller en körtel och bär med sig information till målceller om att utföra någon särskild uppgift. Signalsubstanser är mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Många signalsubstanser är hormoner, men inte alla.

Om din hjärna tolkar något som hotfullt kommer du utsöndra hormoner och signalsubstanser som hjälper dig att springa eller slåss, men om den istället tolkar något som intressant får du ett påslag som får dig att känna dig pigg och engagerad. Intressant att notera är att den kemiska mixen avspeglar hjärnans tolkning och inte hur det faktiskt är. Det finns därför mycket att vinna på att lära sig att medvetandegöra hjärnans tolkning, och även att få koll på hur sättet du agerar påverkar hjärnkemin hos dem du möter.

I ett senare inlägg kommer vi gå in mer i detalj på hur du skakar fram en bra cocktail i din egen och i andras hjärnor, men här börjar vi med att gå igenom de vanligaste hormonerna och signalsubstanserna.

Adrenalin

Adrenalin är ett stresshormon som frigör extra energi till kroppen vid exempelvis upplevd fara, fysiska utmaningar, psykisk stress och ilska. Energi omfördelas i kroppen och koncentreras till musklerna genom att blodsocker och blodfettsyror höjs. Blodet omfördelas även så att musklerna får mer blodtillförsel medan magsäck, tarmar och hud får mindre blod. Blodtrycket höjs, hjärtat pumpar fortare, syreupptagningsförmågan stegras och graden av vakenhet ökar. Pupillerna vidgas för att förstärka synförmågan. Vi blir uppmärksamma.

Noradrenalin

När kroppen mobiliserar kraft till kamp, försvar eller plötslig alarmberedskap frigörs både adrenalin och noradrenalin. Det är viktigt för vår vakenhetsgrad och ger entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Det är även bra för aptiten och reglering av sömn.

Kortisol

Kortisol är ett stresshormon som frigör energi till kroppen och ökar uthålligheten. Det utsöndras när energinivåerna är låga i kroppen som exempelvis vid svält, eller vid väldigt lång fysisk ansträngning. Kortisol utsöndras också vid tillfällig stress, vid kamp och flykt, vid dålig sömn samt vid lågt blodtryck. Kortvarig stress leder inte till några men, men höga halter av kortisol vid långvarig stress anses kunna försämra minnesfunktionen, koncentrationsförmågan och försvaga immunförsvaret samt hämma uppbyggnad av bindväv och matsmältning.

Dopamin

Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet och är kopplat till hjärnans belöningssystem och ger en upplevelse av eufori och lustkänsla. Det verkar även lugnande, smärtstillande, stimulerar motoriken, höjer koncentrationen och effektiviserar inlärningsförmågan.

Dopaminbrist kan leda till trötthet, koncentrationsproblem, mental slöhet, dysterhet, tungsinne, ointresse och att man blir allmänt ouppmärksam. Det finns stora kopplingar mellan dopamin och olika beroenden som till exempelvis rökning, narkotika och alkohol men även mat och spel.

Serotonin

Serotonin är en signalsubstans som reglerar koncentrationsförmåga, impulskontroll, sömn och sexlust. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån samt motverkar depressioner. I övrigt anses serotonin vara dopaminets motsats.

Minskad nivå av serotonin skapar rädsla, ångest, nedstämdhet, irritation. Sötsaker, alkohol och narkotika kan förhöja serotoninnivån så att man blir nöjd och euforisk, dessvärre är det även vanligt att man blir depressiv när droger som exempelvis alkohol slutar verka. God sömn är viktig för att hålla produktionen av serotonin på en normal nivå.

Melatonin

Melatonin är ett hormon som reglerar sömnen och produceras i tallkottkörteln. Att vistas i dagsljus under dagen gör att produktionen av melatonin blir högre på natten.

Endorfin

Endorfin är ett hormon som lindrar smärta och ger bland annat känslor av välbehag och lycka, minskar stress och stärker immunförsvaret. Ibland kallas det för kroppens eget morfin trots att dessa två substanser är helt obesläktade. Endorfin påverkar vår vilja att sova, äta och dricka och utsöndras bland annat vid skratt, stress och motion men även av sex och förälskelse.

När kroppen har en hög nivå av endorfiner känner man sig full av energi, har ett minskat behov av sömn och svagare hungerkänslor. Man kan öka kroppens produktion av endorfiner genom att regelbundet ha ett meningsfullt utvecklande socialt umgänge. Man kan även öka kroppens produktion av endorfiner genom att träna upp sin mentala hälsa och bli mer positiv, lycklig och rofylld.

Oxytocin

Oxytocin är ett hormon som verkar avslappnande, lugnande, skapar trygghet, förbättrar relationer, minskar stress och ångest. Det förbättrar även näringsupptaget, ökar tillväxten hos barn, ökar läkningshastigheten av sår, stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, minskar blodtrycket, förbättrar matsmältningen, minskar rädsla och fientlighet samt motverkar depressioner.

Oxytocin frigörs vid kroppslig beröring, kramar, massage, sex, amning, socialt um­gänge, dans, simning. Även yoga och meditation frigör oxytocin. En förhöjd nivå av oxytocin minskar också stresshormonet kortisol.

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Förstå hjärnan och bli en smartare ledare

Förstå hjärnan och bli en smartare ledare

Hjärnan är fem gånger mer känslig för hot än för belöning. Alltså - när vi möter något som vår hjärna tolkar som "farligt", även om det inte är det, kommer den reagera starkare än när vi kommer i kontakt med något som uppfattas positivt. Under människans historia har...

Att växa som vuxen

Att växa som vuxen

Lars-Johans ledare i nyhetsbrevet april 2022 De teorier som handlar om vår vuxna hjärna - och hur den utvecklas - baseras tyvärr ibland på en något deppig utgångspunkt: att vi tillbringar våra vuxna liv med att kompensera för de förmågor som våra hjärnor och kroppar...

Ny digital utbildning i SCARF-modellen

Ny digital utbildning i SCARF-modellen

Vi är jätteglada att kunna berätta att vi har lanserat en helt nyskapad digital utbildning: Vad skapar trygga relationer på jobbet? En introduktion till SCARF-modellen. Utbildningen är resultatet av ett samarbete mellan Neuroledarskap i Praktiken och Ida Klefbäck som...