”Det här är något som alla i en ansvarsposition på vår arbetsplats borde kunna”, tänkte Ann-Charlott Sjöqvist efter en ledarskapsutbildning med Eva Hamboldt.
Från utbildningen hade hon fått med sig hur man leder sig själv och andra utifrån hjärnans principer och insåg att det är först när alla ledare är med på tåget som de tillsammans kan börja göra riktig skillnad. Resultatet blev en skräddarsydd utbildning på två dagar för alla FOOD by Coors restaurangchefer, caféansvariga och köksmästare.
Under utbildningen fick deltagarna lära sig om de behov som människor har utifrån hur hjärnan fungerar och hur man reagerar om hjärnan hamnar i hot. Genom att förstå reaktionen från ett fight, flight eller freeze-perspektiv kan ledaren möta den på ett mer konstruktivt sätt.
”Efter utbildningen så har jag märkt att mina kollegor inte backar för svåra samtal längre. De känner sig rustade att ta det tuffa samtalet”, säger Ann-Charlott.
För Ann-Charlott innebär det att färre svåra samtal eskaleras till henne. Ytterligare en positiv effekt är att cheferna även får en högre status i gruppen när de vågar ta samtalen själva. Då är de inte bara chefer på pappret utan agerar även som en ledare.
Mötas som människor
Efter utbildningen kom Ann-Charlott till insikt om att hon genom sitt sätt att vara och agera påverkar hur medarbetarna mår i en mycket större utsträckning än hon tidigare insett. Hon insåg också att hon har mycket att vinna på att anpassa sitt ledarskap utifrån individens behov. Många människor vill exempelvis gärna dela med sig av vad de gör på fritiden eller hur deras livssituation ser ut.
”För mig personligen är det inte viktigt att prata om vad jag har gjort i helgen när jag är på jobbet, men nu förstår jag att jag har mycket att vinna på att öppna upp även för den typen av samtal. Det leder både till att medarbetarna mår bättre och gör ett bättre jobb”, säger Ann-Charlott.
Ett konkret exempel där Ann-Charlott har anpassat sitt beteende utifrån den nya kunskapen är under det dagliga uppföljningsmötet med hela personalgruppen. Idag väljer hon sina ord mycket varsammare och tänker på helheten innan hon öppnar munnen.
”Även om syftet med mötet är att prata om något som inte får hända igen så kan jag inte börja där. Nu är min utgångspunkt alltid att ta gruppen till en plats där de vill lyssna på mig, och jag inser att det är mitt ansvar att ta dem dit.”