Anneli Jansson arbetar som kommunikationsstrateg i Sunne, en kommun i Värmland med cirka 13 000 invånare. Inom ramen för rollen arbetar hon med strategi och med kommunikation i stort, men eftersom det är en liten kommun blir det även mycket hands on-arbete. I det strategiska arbetet jobbar hon nära kommunens chefer och hon håller även utbildningar för dem inom kommunikation. På våren 2018 gick Anneli Neuroledarskap i Praktikens baskurs, för Eva Hamboldt och Lars-Johan Bastås.
– Jag vidareutbildar mig för att jag tycker om att utveckla min kunskap och för att det är viktigt för vår organisation att kommunicera bättre. Det bidrar både till att vi bygger goda relationer internt hos oss och med våra invånare och besökare.
Det första mötet med neuroledarskapen hade Anneli när hon lyssnade på forskaren Katarina Gospic på en konferens. Hennes nyfikenhet kring hur hjärnan fungerar väcktes och för att lära sig mer anmälde Anneli sig till Neuroledarskap i praktikens baskurs efter ett tips från en kompis.
– Utbildningen var ännu bättre än jag hade vågat hoppas på. Det var en bra mix av teori och övningar som gjorde att den nya kunskapen landade. Upplägget var helt i linje med forskningen, så utbildningen bevisade sig själv.
Under hösten höll Anneli i en utbildning för alla chefer på Sunne kommun på temat kommunikation och hur vi kan få ut det bästa av människorna omkring oss. Där hade neuroledarskapet en given plats.
– Vi utforskade vad det är som gör att vi skapar en ”tillmiljö” istället för en ”frånmiljö”. Chefens jobb handlar mycket om att få människor att känna engagemang och vara motiverade, och nu har jag med mig modeller som synliggör att det i en väldigt stor utsträckning handlar om bemötande.
Precis som i så många andra organisationer idag har Sunne kommun väldigt höga krav på sig att bli effektivare och att möta den snabba förändringstakten. Samtidigt står de mitt i en utmaning med stora pensionsavgångar. För att lyckas behöver de vara en attraktiv arbetsplats där människor mår bra och trivs.
-Människor varken är eller ska vara ”leveransmaskiner” och vi behöver agera i frågan hur vi kan få till en mänskligare arbetsmiljö. Neuroledarskapet erbjuder verktyg som gör det möjligt för oss att förhålla oss till vardagen som den ser ut idag.
Sedan Anneli gick utbildningen har hon blivit medveten om att hon numera stannar upp och reflekterar över sin egen reaktion i en mycket större utsträckning än tidigare. Och att det är något som bara sker. Genom att hon kan distansera sig från sin egen känsla kan hon vara ett positivt bidrag i möten med människor. Hon menar att det inte är konstigt att vi människor har konflikter och möter varandra i affekt med tanke på hur lite vi förstår om hur våra hjärnor fungerar.
– Min upplevelse är att jag med hjälp av den nya kunskapen har fått ett större handlingsutrymme, inte minst i situationer när jag möter människor som är upprörda. Det jag har lärt mig vill jag nu bära ut i organisationen; för mig är det en viktig drivkraft att få bidra till att göra livet lite enklare för människor i stort.
