Status med livet som insats

1 nov, 2021 | Självledarskap

Evas ledare i nyhetsbrevet oktober 2021

För ett tag sedan, när jag en lördagsmorgon läste tidningen över en kopp kaffe, tog jag del av två starka berättelser. Båda på samma tema, men de utspelade sig i olika tidsepoker. Det var dråpliga historier, men framför allt väldigt tragiska. Och de fick mig att stanna upp och med viss sorg i hjärtat reflektera kring människans hårdkodade behov av status.

Den ena historien handlade om Matthew Webb, en engelsk sjökapten som år 1857 blev berömd för att han simmade mellan Dover och Calais på bara 22 timmar. Han höll sitt kändisskap vid liv genom diverse offentliga uppträdanden under ett år efter det, sedan föll han i glömska. För att åter få höra folkets jubel hoppade han 1883 i sin röda baddräkt igen, och dök ner i Niagarafloden. Hans mål var att simma över den strömvirvel som skapas precis där fallet når floden, trots alla varningar och försäkringar om att detta var omöjligt. Kanske gjorde varningarna honom ännu mer motiverad att ta risken? Han sögs dock ned av vattnet efter bara 150 meter och sjönk mot sin död.

Den andra historien handlade om Pedro Ruiz III som den 26 juni 2017 dog efter att han bett sin flickvän att skjuta honom i bröstet. Meningen var dock att han skulle bli en stjärna på YouTube. Tidigare hade de testat alla möjliga “stunts” och teman för att få många följare, men hade inte slagit igenom på riktigt. Därför flyttade Pedro fram gränsen för sitt risktagande. Utrustad med ett lexikon som skydd mot kulan övertalade han sin motvilliga, och höggravida, flickvän att avfyra skottet. Sekunden senare hördes han flämta “oh shit”. Dessa hans sista ord gjorde honom känd.

Det motstridiga och samtidigt sorgliga med dessa två historier är bakgrunden till allas vår önskan om status, alltså vårt behov av att få vara viktiga och kompetenta i andras ögon. Evolutionärt sett har det ju varit en framgångsfaktor för god hälsa och ett långt liv. Men, när vi inte får den bekräftelsen utifrån eller kan ge den till oss själva, kan vi vara beredda att göra vad som helst för att få uppmärksamhet för en liten stund. Att få känna dopaminkicken som kommer av att vi blir hyllade. Eller åtminstone får ett kvitto på att vi existerar, när vi blir sedda och hörda.

För de flesta av oss går det inte lika långt som för Pedro och Matthew. Men jag tänker att vi lite till mans kan ha nytta av att fundera på när vi gör våld på oss själva, eller glömmer bort det som är viktigt på riktigt, i jakten på status i andras ögon. Vi tjänar också på att reflektera kring hur vi kan skapa eller upprätthålla vår status inför oss själva, snarare än att fastna i en snurr där vi söker den hos andra. Vi kan utforska steg till att etablera en känsla av värdighet inför oss själva, utifrån empati och medkänsla med den vi är.

Vårt behov av status gör oss sårbara och livet kommer att bjuda oss upplevelser och relationer som får det att svaja. Att medvetet och uthålligt knyta an till sina värderingar är ett sätt att bibehålla sin värdighet och “vikt i guld” inför sig själv. Glädjande nog har jag på senaste tiden även läst historier om hur personer som åtnjuter kändisskap faktiskt väljer att fokusera på den status som är kopplad till deras inneboende värde som människa och på de som står dem närmast. Familjen. Vännerna. Husdjuren. Och jag kan inte låta bli att tänka på hur det hade blivit för Pedro om han fått leva tills hans son, Pedro Ruiz IV, föddes till världen.

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Välgörande tvivel överbryggar ”Vi & Dom”

Välgörande tvivel överbryggar ”Vi & Dom”

Evas ledare från nyhetsbrevet november 2021 Under årens lopp har jag många gånger funderat på det mänskliga "vi & dom"-dilemmat som vi så ofta fastnar i på våra arbetsplatser, och som bland annat baseras på hjärnans preferens för det som är igenkännbart, eftersom...

Impulskontroll är framtidens superkraft

Impulskontroll är framtidens superkraft

Evas ledare i nyhetsbrevet september 2021 Den 30 september har det, enligt den gregorianska kalendern, gått 273 dagar av året. Just det här året är det även på sätt och vis dag 1. Då genomförs nämligen ett "upphävande av föreskrifter och allmänna råd om särskilda...

Hur ska det gå för Messi?

Hur ska det gå för Messi?

Lars-Johans ledare från nyhetsbrevet augusti 2021 En av de mindre viktiga nyheter jag tog del av under sommaren var den om att världens kanske främste fotbollsspelare skulle byta klubb. Men även om det knappast är någon stor olycka som drabbat Messi, som nu alltså...