Om du är bekant med SCARF-modellen så vet du redan att vår sociala miljö påverkar oss långt mer än vi tidigare trodde. Du har säkert också haft god nytta av kunskapen för att leda dig själv och andra på ett mer effektivt sätt.

Den är artikeln är skriven till dig som ännu inte är bekant med SCARF, och till dig som vill ha ett material på svenska att skicka vidare till andra – kanske dina medarbetare eller chefskollegor? Eller varför inte använda kunskapen för att berätta för dina barn hur deras hjärnor fungerar.

Innan du sätter dig in i SCARF är det bra att veta att hjärnan är fem gånger mer känslig för hot än för belöning. Alltså, om vi möter något som kan vara farligt kommer hjärnan reagera fem gånger starkare än om vi kommer i kontakt med något som uppfattas som positivt. Under människans historia har det varit en fråga om överlevnad. Om vi var ute i skogen och plockade bär och blev varse att det fanns ett farligt djur i närheten gällde det att vi fick en ordentligt stark impuls så att vi utan tvekan skulle kunna slita oss från de söta bären.

Men hjärnan är inte bara programmerad att aktivera hotresponsen om vi möter ett fysiskt hot. Det gäller även sociala hot, eftersom vår förmåga att hantera dem också har varit avgörande för vår överlevnad. Om du blev utkastad ur gemenskapen överlevde du inte. För hjärnan är sociala hot en fråga om liv och död.

Tack vare ny teknik har hjärnforskningen gjort stora framsteg under de senaste åren. En av de saker man har kommit fram till är att den är mycket mer socialt konstruerad än man tidigare vetat. Forskaren Matt Lieberman vid UCLA-universitetet ifrågasätter till och med den under många år allmänt accepterade Maslows behovstrappa. Han menar att hjärnan till och med uppfattar våra sociala behov som mer angelägna än mat och vatten. Vårt behov av näring kan vänta – men risken att förlora sitt sociala sammanhang är något som behöver åtgärdas omedelbart.

När David Rock gjorde research till boken ”Hjärnan på jobbet” gjorde han ett stort antal intervjuer med neuroforskare. Under arbetets gång insåg han att det var ett antal sociala situationer som hela tiden återkom. Som är särskilt viktiga för oss människor. Dessa sammanfattade han i modellen SCARF. När man förstår SCARF kan man avkoda människors beteenden. Vi kan förstå hur det kommer sig att vi själva eller någon annan reagerar väldigt starkt i en viss situation. Men vi lär oss också hur vi kan arbeta med belöning för att hjälpa hjärnan att hålla sig lugn.

SCARF står för Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness.

STATUS handlar om hur vi uppfattar vår relativa plats i en grupp, ”hackordningen”. Vi uppfattar allt som kan riskera att sänka vår status i gruppen som ett hot. Evolutionärt har en hög status i gruppen varit direkt kopplat till överlevnad eftersom hög status innebar en trygg plats i gruppen.

Exempel på saker som utmanar vår status är:

  • En kollega ifrågasätter det du säger på mötet.
  • Chefen kritiserar dig inför de andra i gruppen.
  • Din grupp fick en lägre lönepott än de andra avdelningarna.
  • En kollega hälsar inte på dig i korridoren.

CERTAINTY handlar om att hjärnan hela tiden söker mönster i tillvaron. Vi behöver visshet och tydlighet i varje sekund, eftersom en avvikelse kan innebära hot. Under människans historia har den här kodningen varit avgörande för vår överlevnad. När vi levde på savannen behövde vi snabbt upptäcka den sabeltandade tigern, eller de hotfulla åskmolnen, och ta oss till trygghet. Exempel på saker som hotar vår visshet är:

  • Några avdelningar på företaget ska flytta. Men vi vet inte vilka som ska flytta och vi vet inte när.
  • Vi får veta hur den förestående omorganisationen kommer att påverkar oss.
  • Mejlet från chefen var väldigt sakligt – beror det på att hen inte tycker att jag gör ett bra jobb?

AUTONOMY handlar om upplevelsen av att ha kontroll över det som händer. Hotresponsen triggas när vi upplever att vi befinner oss i ett hjälplöst tillstånd eller när vi inte kan bestämma själva. Även autonomi är kopplat till överlevnad. Om vi befinner oss i en farlig situation ska vi snabbt agera för att rädda oss själva. Exempel på saker som hotar vår autonomi är:

  • Företaget inför stämpelklocka.
  • Chefen detaljstyr ditt arbete och vill kontrollera allt.
  • Någon häller mjölk och socker i ditt kaffe utan att fråga.

RELATEDNESS handlar om att relatera till andra människor. För att må bra behöver vi uppleva att vi tillhör ett sammanhang där vi kan vila och lita på andra. När vi slipper att hela tiden stämma av de relationer som vi har. Vi upplever hot när vi känner att vi är den som sticker ut från gruppen eller när vi känner att den vi är inte uppskattas. Även detta har haft evolutionär nytta för människan eftersom vår överlevnad som art främjas av att vi lever i grupp. Exempel på saker som hotar vår relatedness är:

  • Kollegorna gick i väg på lunch utan att fråga om du ville följa med.
  • Du är den enda som inte hade med inneskor till festen.
  • Dina nya kollegor har internskämt som du inte hänger med på.

FAIRNESS handlar om upplevelsen att bli eller inte bli behandlad på ett rättvist sätt. Saker ska gå rätt och riktigt till. Även små saker kan skapa en stor reaktion. Evolutionärt sätt har detta gynnat oss då det är ett sätt för gruppen att hålla balansen. Ett rättvist samhälle skapar ett starkare samhälle över tid. Exempel på saker som hotar vår upplevelse av rättvisa:

  • Kollegan fick en bättre parkeringsplats eller en bättre arbetsstol än du.
  • Någon som har en motsvarande tjänst på samma eller ett annat företag har högre lön än du.
  • Personalen på inköpsavdelningen länsar alltid fruktkorgen innan någon annan får chansen.

Hotresponsen – det händer

När vi hamnar i hotresponsen så fokuserar hjärnan på att vi ska överleva. Kroppen mobiliserar för en stor fysisk ansträngning. Nu gäller det att snabbt komma undan lejonet eller fienden som jagar dig med ett spjut. Pulsen och blodtrycket går upp och vi slutar andas. Kroppen är redo för en fight – men det sker på bekostnad av hjärnan. Om du inte är medveten om vad som händer tappar du förmågan till rationellt tänkande och problemlösande. Vi agerar utifrån reptilhjärnan snarare än pannloben.

Vi kan hjälpa oss själva och vår omgivning genom att bli medvetna om hur hjärnan fungerar. Med lite träning kan man ta ett utifrån perspektiv på sig själv och betrakta reaktionen snarare än att kidnappas av den.

Här är några exempel:

”När jag ser hur mina kollegor sitter och tittar på sina telefoner när jag håller min presentation känner jag hur hotresponsen drar igång. Men det behöver inte alls bero på att de tycker att min presentation är tråkig. Kanske att de är stressade och har mycket att tänka på. Jag tar några djupa andetag och fortsätter som planerat.”

”När jag får ett mejl med detaljinstruktioner från en kund känner jag hur hela jag vill sparka bakut. Nu förstår jag att det handlar om att min autonomi är hotad och jag väljer att lugna ner mig innan jag skickar ett svar.”

”Mina kollegor gick iväg och åt lunch utan mig. Det behöver inte betyda att de inte vill ha med mig i gruppen. Förmodligen handlar det bara om någon var väldigt hungrig och att jag satt i telefon när de gav sig av.”

Nästa tillfälle vi erbjuder SCARF-workshop är i Helsingborg:

Datum: 10/11
Tid: 09.30-16.30
Plats: Helsingborg
Pris: 2 975 kronor exklusive moms

Välkommen med din anmälan: eva@neuroledarskapipraktiken.se

Kontakta gärna ossNeuroledarskap i Praktiken om du är intresserad av att lära dig mer om SCARF, eller få hjälp med hur ni kan arbeta med neuroledarskap i er organisation