Storytelling och hjärnspöken – gästblogg

17 maj, 2018 | Lärande & Förändring

”Jag vill ta reda på vad det är som gör att storytelling funkar”, sa Anna Eriksson Skarin till mig när hon anmälde sig till baskursen i neuroledarskap för lite drygt två år sedan. ”Vad är det som gör att hjärnan älskar en bra historia?” 

En bra fråga, som hon fick svar på!

I den här gästbloggen förklarar hon att hjärnan inte bara gillar berättelser, utan hela tiden skapar historier för att göra omvärlden begriplig. Och hur det exempelvis kan påverka stämningen på arbetsplatsen.

Hjärnan vill inte för något i världen hänga i luften mellan två lianer längre än nödvändigt. Den vill hela tiden ha upplevelsen att den förstår hur saker och ting ligger till. I samma ögonblick som vi uppfattar att något inte är som det brukar börjar våra hjärnor därför snabbt som attan att skapa historier om hur det ligger till och varför.

Dessvärre är hjärnan inte så knusslig med att historien måste ligga särskilt nära sanningen, utan det viktigaste är att berättelsen är hyfsat rimlig och att vi själva framstår i en positiv dager. Eftersom hjärnan tycker att det är jobbigt att byta åsikt föredrar den dessutom berättelser som enkelt kan hällas ner i våra befintliga tankebanor.

Som grädde på moset har hjärnan också fem gånger fler nervbanor som hanterar negativa händelser än positiva dito, vilket ofta leder till att historierna vi skapar för att fylla tomrummet handlar om hur dåligt saker kommer bli snarare än möjliga positiva resultat. Om mina barn är sena hem från skolan ligger det faktiskt närmre till hands för mig att fantisera ihop en hemsk olyckshändelse, snarare än att anta att de mår bra och inte ville avbryta leken.

Själva poängen med all utveckling är att man ska ta sig från ett läge till ett annat. Det innebär att det i alla organisationer titt som tätt uppstår sådana där glapp som hjärnan ogillar. Frågan är alltså inte om det förekommer storytelling eller inte på förändringsresan, utan om berättelserna har designats på ett medvetet sätt eller är ett resultat av medarbetarnas hjärnspöken.

Genom att tänka till i förväg har vi en stor möjlighet att påverka vilken typ av berättelser som sprids och får fäste i våra organisationer. Om vi skapar berättelser som gör hjärnan lugn och som kittlar vår nyfikenhet så minskar risken för negativt snack. Det är positivt för alla som berörs av förändringen– inte minst för dig som leder den.

Våra senaste blogginlägg

Från tillit i ovisshet till insikt

Från tillit i ovisshet till insikt

Evas Hamboldts ledare från nyhetsbrevet i september 2020 I våra utbildningar och konsultuppdrag arbetar Lars-Johan och jag primärt med insiktsbaserat lärande. Det där lärandet som tar tid. Och som vi alla, ibland, inte tycker oss ha tid till. För Lars-Johan och mig är...

Fyra principer för visdom

Fyra principer för visdom

En individ eller grupp som arbetar med, och utvecklar följande principer får tillgång till visdom som leder till långsiktig hållbarhet för såväl människor som organisationer. Men de släpper även loss individens och gruppens innovationskraft och förändringsförmåga....

Meningsfulla samtal

Meningsfulla samtal

Samtalen vi har på våra arbetsplatser behöver vara meningsfulla för att vi ska kunna bygga tillitsfulla relationer. De behöver tillföra värde och trygghet. Modellen för "Meningsfulla samtal" utgår därför från forskning kring vad den mänskliga hjärnan behöver för att...