
I början av året kom en ny rapport som visar att sjukskrivningarna för psykisk ohälsa fortsätter att öka. Från mitt perspektiv är sjuktalen den yttersta effekten av den organisatoriska röra som råder på många håll. Och med tanke på att vi just nu lever mitt i ett paradigmskifte är det inte så konstigt att det ser ut som det gör.
Allt går mycket snabbare. Innovationstakten har vridits upp och mängden information som vi ska processa och ta emot via en lång rad olika kanaler är oerhört mycket större än den var bara för några år sedan. Eftersom vi ännu inte har lärt oss hur vi ska hantera informationsflödet blir vi hela tiden distraherade. Vi kallar det för att multitaska, men hjärnan kan inte kan göra flera saker samtidigt. Faktum är att vi ”multiswitchar”, vilket får en negativ effekt på effektivitet och fokus.
Ytterligare något som skapar stress är att dagens organisationer blir allt mer komplexa; vi arbetar krossfunktionellt och människor med olika specialiteter sätts ihop i nya konstellationer. Vi tittar på kompetens och tillgång, men glömmer bort att ”resurserna” också är människor med sociala behov.
För att bryta trenden behöver vi förändra och anpassa sättet vi leder och styr våra organisationer. Vi behöver dels bygga in den mänskliga aspekten i vårt beslutsfattande och dels skapa utrymme för tanke och reflektion.
Men det handlar inte bara om att minska sjuktalen, utan även om att stå rustade för framtiden. När vi tillför ett neuroperspektiv blir all förändring mindre hotfull för hjärnan och vi kan känna oss motiverade och inspirerade även när förutsättningarna ändras. Vi behöver skifta till ett growth mindset där vi hela tiden är nyfikna och vågar testa och där vi belönar försöken snarare än bara när vi når målen.