Vi har sagt det förr och kommer säga det många gånger till; vi lever i en tid som kännetecknas av sin oerhört stora föränderlighet. I sammanhang där man pratar om ledarskap använder man ofta uttrycket ”VUCA-times” för att beskriva vår samtid. VUCA står för volatile, uncertain, complex och ambiguous och berättar för oss att det enda vi kan vara helt säkra på är att en lång rad saker som vi inte kan förutse kommer att hända. Och att det kommer att gå fort.
För att en organisation ska kunna navigera på ett framgångsrikt sätt i det skiftande landskapet behöver man kunna anpassa sig och snabbt ställa om verksamheten. Medarbetare behöver ha förmågan att lära sig nya processer och de behöver hela tiden vara öppna för ny kunskap. Lärande är a och o, och det är en pollett som inte ännu har trillat ner på alla håll.
Idag prioriterar många organisationer fortfarande konsekvent ”tid och pengar” framför reflekterande aktiviteter som utvärdering och uppföljning av åtgärder och initiativ. Alla springer hela tiden det fortaste de kan men utan att riktigt ha koll på om det är åt rätt håll. För att hålla oss konkurrenskraftiga över tid behöver vi se på allt som har med lärandet att göra som en långsiktig investering snarare än fluff som kan rationaliseras bort. Här måste vi våga ifrågasätta existerande normer.
På många håll är det idag också ett fortsatt fokus på traditionell resultatstyrning. Man uppmärksammar och belönar resultaten och vänder ryggen till allt som sker på vägen dit. Forskning visar att det är bättre för lärande och innovationskraft att arbeta mer agilt och belöna processen snarare än resultatet. Om vi regelbundet uppmärksammar nyfikenhet och experimenterande på ett positivt sätt blir lärandet en naturlig del av vardagen.
