Vill du skapa goda resultat och ett tryggt arbetsklimat? Skippa traditionell feedback och satsa istället på meningsfulla samtal. Där ligger fokus på relation istället för prestation. Med en modell för meningsfulla samtal utvecklar du din förmåga att bygga en god relation med dig själv, såväl som med kollegor och medarbetare.
Traditionell feedback grundar sig i ett samtal om prestation. Genom att få “konstruktiv återkoppling” på tidigare utförda uppgifter förväntas vi höja vår prestation. Problemet är att feedback är svårt. Det skapar ofta ett obehag, både hos den som ger feedback och hos mottagaren.
I över 100 år har forskare undersökt effekten av feedback och svaret är tydligt: Det finns inga empiriska studier som visar att feedback bidrar till ökad produktivitet eller organisatorisk utveckling. Därför introducerar vi meningsfulla samtal som ett alternativ – en modell för relationsbyggande på arbetsplatsen.
Meningsfulla samtal skapar trygga relationer
Med en modell för meningsfulla samtal kan vi öka vår medvetenhet om hur vi samtalar och på vilket sätt det påverkar den andra personen. Egentligen behöver det inte vara så svårt. Modellen är bara ett sätt att uppmärksamma det allmänmänskliga i våra relationer på arbetet. För att göra det behöver vi prioritera välmående och den goda relationen över prestation och resultat. Och för att komma dit behöver vi träna på att ha meningsfulla samtal.
En viktig del av utveckling är att göra fel. Men det behövs också utrymme för reflektion efter en händelse, där du får utrymme att fundera över vad som gick fel och hur du kan agera nästa gång. Modellen är alltså inte framtagen för att endast användas under själva samtalet; att förbereda och utvärdera samtal är en precis lika viktig del av processen.
Modellen för meningsfulla samtal innehåller fem perspektiv som på olika sätt stärker våra relationer till andra människor:
- Att reflektera – kring mig själv, andra och sammanhanget
- Att inkludera andra i mitt perspektiv
- Att nyfiket utforska andras perspektiv – och att se helheten
- Att visa uppskattning
- Att formulera tacksamhet
Forskning inom flera områden visar att social trygghet och samhörighet leder till ökad kreativitet och innovativ förmåga. Således leder goda relationer till ökat välmående, vilket i sin tur påverkar vår effektivitet positivt. Ett exempel är professor Paul Zak vid Claremont Graduate University som forskar på kopplingen mellan tillit och samverkan. Hans studier visar att goda relationer inom gruppen leder till ökad prestation. Därför bör det relationella arbetet prioriteras högt av alla organisationer som vill öka sina resultat.
It’s important to make sure that we’re talking with each
other in a way that heals, not in a way that wounds.
(Barack Obama 2020)
5 viktiga perspektiv i meningsfulla samtal
Ett meningsfullt samtal ska kännas värdefullt för alla inblandade. Modellen för meningsfulla samtal är därför inte en guide att följa. Istället kan du se det som fem olika perspektiv att betrakta inför, under och efter ett samtal.
1. Att reflektera – kring mig själv, andra och sammanhanget
När du reflekterar använder du den del av hjärnan som aktiveras vid djuptänkande. Denna typ av reflektion kopplar samman tankar i vårt undermedvetna med händelser vi upplever. Reflektion skapar alfavågor i hjärnan, på ett liknande sätt som när vi drömmer. Det är ett mentalt viloläge som gynnar vår förmåga att skapa fria associationer, vilket också ökar produktionen av lyckohormonet serotonin. Reflektion ökar också förmågan till fokus och närvaro för hjärnan, vilket vi behöver allt mer av i det snabba, föränderliga klimat vi lever i på jobbet.
Våga vända och vrida på dina reaktioner; öppna upp för nya perspektiv och möjligheten att saker kanske inte är som du först trodde. Det är djupt mänskligt att reagera på sin omvärld. När du vågar se att dina reaktioner handlar om dig så öppnar du dörren till en helt ny värld av utveckling.
Avsätt tid för strukturerad reflektion, både i ensamhet och tillsammans med andra. Här är några exempel på frågor som du kan utgå ifrån:
● Varför reagerar jag som jag gör?
● Vad betyder det för mig?
● Vad beror det på att det här känns så laddat för mig?
● Tänk om saker inte är som jag tror att de är?
● Vilka fakta har jag att förhålla mig till?
● Vad kan jag lära av detta?
2. Att inkludera andra i mitt perspektiv
Relationer är ett givande och tagande. Ett bra sätt att vara inkluderande är att berätta om vår egen känsla eller tankar kring en upplevelse. Det skapar en möjlighet för andra att förstå och möta oss med empati.
För att man på en arbetsplats ska våga dela med sig av såväl medgångar som motgångar behövs en berättande kultur. Genom att öva på att prata om känslor, tankar och behov blir vi bättre på att förstå varandra. Den sårbarhet som uppstår när man ärligt talar om en upplevelse öppnar och stärker också relationen.
Här kan många rygga tillbaka i känslan över “men jag vill inte snacka känslor på jobbet”. Syftet med meningsfulla samtal är att skapa trygga relationer eftersom vi vet att det gynnar våra organisationer.
3. Att nyfiket utforska andras perspektiv – och att se helheten
Vi kan föreställa oss en annan persons tankar. Det sker när vi försöker att förstå andra människor beteende och bakomliggande motiv. Det är specifika regioner i vår hjärna som används när vi antar olika perspektiv. De består av ett antal nervbanor – samma nervbanor som påverkar impulskontroll och vår språkliga förmåga.
Dessa nervbanor hjälper oss att känna igen olika typer av beteenden. Önskan om att vilja förstå varandras perspektiv är mycket viktig för att bygga relationer. Och även om det är en medfödd förmåga måste vi träna på att växla perspektiv för att bli riktigt bra på det. Att bygga relationer är något av ett detektivarbete, där din uppgift är att bemöta andra med öppenhet och nyfikenhet.
Våga ställa frågan “varför?” om du vill förstå motivet bakom ett vägval eller beteende. Och – förutom att lyssna på svaret – kom ihåg att alla har olika önskemål och behov. Det viktigaste resultatet av meningsfulla samtal är trots allt att skapa en trygg och tillåtande miljö.
4. Att visa uppskattning
Alla mår bra av uppskattning, till den milda grad att vi lätt blir beroende av den. Uppskattning bidrar till ökade nivåer av dopamin i hjärnan, vilket i sin tur gör oss mer nyfikna och benägna att ta till oss ny information. Det behöver inte vara en stor gest, en enkel komplimang räcker långt.
Kanske har du också mött argumentet att “jag ville inte göra henne obekväm” när frågan om eventuellt beröm kommer upp på agendan. Den myten kan vi slå i kras: Komplimanger leder inte till obehag. Neurovetenskaplig forskning visar istället att komplimanger fungerar som moralisk support.
Effekten av uppskattning är som mest kraftfull när mottagaren till exempel får komplimangen nära i tid av en aktuell händelse som personen värderar som viktig. En positiv effekt är att vi blir bättre på att möta utmaningar och snabb förändring när vi känner oss uppskattade och omtyckta. Den känslan gör oss mer benägna till anpassning, en egenskap som är viktig för att bygga goda relationer.
5. Att formulera tacksamhet
Förmågan att känna och formulera tacksamhet gentemot sig själv och andra ger flera positiva effekter. Tacksamhet fungerar även som socialt klister, vilket bland annat leder till:
● ökat personligt välmående,
● bättre sömn,
● stärkt immunförsvar,
● stärkt förmåga att hantera stress,
● minskad risk för utbrändhet och depression.
Denna förmåga är något som vi kan öva upp på samma sätt som vi kan träna våra muskler. Tacksamhet är motsatsen till vår hjärnas utgångsläge; att söka efter faror och hot. Det är därför viktigt att öva på att uppmärksamma och känna tacksamhet.
Feedbackrevolutionen – neuroledarskap i praktiken
Nu har vi delat med oss av vår modell för meningsfulla samtal. Fem delar där reflektion, inkludering , nyfikenhet, uppskattning och tacksamhet får visa vägen framåt. När du väljer att aktivt träna på dessa fem områden förbättras din förmåga att genom samtal utveckla djupare relationer präglad av psykologisk trygghet.
Genom att utforska neuroledarskap och modeller såsom meningsfulla samtal bidrar du till en mer välmående arbetsplats. Om detta och mycket mer kan du läsa i Eva Hamboldts bok Feedbackrevolutionen, som du kan beställa här.
