Fredrik Tiger arbetar som biträdande regionchef på PEAB Anläggning Nord, ett företag som bygger vägar, broar och industrier. Tillsammans med regionchefen leder han ett antal arbetschefsgrupper från Gävle i söder till Kiruna i norr. Mycket av arbetet handlar om strategier, ekonomi och att styra och följa upp, samt att hålla i olika sorters möten. Fredrik ville gå en ledarskapsutbildning för att lära sig mer om vad som driver människor, hur hjärnan fungerar, vad som triggar oss och varför vi tar de beslut vi gör.
– Jag diskuterade frågan med min sambo och den frustration jag kände över att inte hitta den ”rätta” ledarskapsutbildningen som kunde lära mig hur jag och mina medmänniskor tar beslut och varför. Sedan slumpade det sig att när hon jobbade i kafeterian på barnens fotbollsklubb stötte hon på en person som gått en utbildning i neuroledarskap. När hon berättade om det hon hört visste jag direkt att det var det jag sökt.
– Man blir lite nördig i detta så efter avslutad Baskurs ville jag att fortsätta utforska ämnet mera och valde att gå fördjupningen. Det är ju faktiskt grunden till allt som sker omkring oss: hur uppfattar jag respektive du omvärlden och hur tar du och jag beslut.
Engagemang och motivation stärker konkurrenskraft
Från utbildningen ville Fredrik ha med sig input till hur han och kollegorna i regionen kan arbeta för att främja motivation, engagemang och trivsel. Målet är att etablera en kultur där medarbetarna är öppna för förändring, där de känner att de är med och påverkar och där de själva hittar bästa lösningar som leder till målet.
– I vår region finns ett stort intresse för att jobba med den här typen av frågor. Vi rör oss aktivt med att släppa kontroll och att möta varandra på ett prestigelöst sätt. Det underlättar samarbetet och höjer motivationen, och det blir roligare på jobbet.
Som ett resultat av kunskaperna Fredrik erhållit i utbildningen, som till exempel SCARF modellen, har han infört annat sätt att leda utvecklingen av respektive arbetschefsgrupp. Tidigare lyftes utmaningarna i respektive grupp på ett övergripande sätt på regionmötena. Men nu håller Fredrik och regionchefen månatliga avstämningar där de diskuterar specifika utmaningar, och hur de ligger till i relation till uppsatta mål. Genom att dyka ner i enskilda frågor tillsammans blir samarbetet både mer effektivt och energigivande. Det ger motivation och engagemang, vilket i sin tur stärker resultat och konkurrenskraft.
– Vi blir riktigt specifika under avstämningsmötena och det blir mer verkstad än snack. Många har uttryckt att de tycker att det är bra möten som ger konstruktiv hjälp i arbetet.
En bransch i förändring
Byggbranschen är mansdominerad och har traditionellt sett haft en tuff jargong. Även om branschen har förändrats i takt med samhället finns fortfarande mycket kvar att jobba med. De flesta utanför branschen har heller inte en bild av det som en spännande framtidsbransch, och för att säkra kompetensförsörjningen behöver de en mer modern framtoning, både när det gäller kultur och teknik.
– Jag ser ledarskap utifrån hjärnans principer som en viktig nyckel till att medarbetarna trivs, vill jobba kvar och fungerar som goda ambassadörer både för branschen och för Peab som företag.
Under såväl bas- som fördjupningsutbildningen slogs Fredrik av frånvaron av linjechefer medan många av deltagarna arbetade inom olika HR-funktioner. Från hans perspektiv har sådana som honom själv mycket att vinna på kunskapen eftersom de kan använda den i skarpt läge varje dag. Dessutom blir det enklare att samverka med HR.
– Jag hoppas att fler som arbetar i en roll med personalansvar i verksamheten ger sig själva den här verktygslådan. Det är bra att ha en förståelse för hur hjärnan fungerar, vad självreglering innebär och hur man tar sig ur en limbisk kidnappning. Jag rekommenderar alla linjechefer som vill utveckla sig och bli goda ledare att gå en kurs i neuroledarskap.
Fredriks topp tre-insikter från baskursen och fördjupningen
1.
Hjärnan har fem gånger fler nervbanor som hanterar intryck som upplevs som negativa jämfört med positiva. För att förbruka så lite energi som möjligt prioriterar hjärnan hot framför belöning som en överlevnadsmekanism. Den här grundläggande insikten om hjärnan hjälper mig att förstå mig själv och andra och gör mig till en tryggare ledare.
2.
SCARF-modellen är ett bra verktyg som man kan använda i alla möten med människor. Om en person agerar på ett sätt man inte förstår går det att stega sig genom modellen för att förstå hen bättre. Det är också ett bra verktyg för att förstå sig själv bättre. Sedan utbildningen har jag över lag blivit bättre på att bli medveten om vilka känslor jag upplever, och vilket SCARF-behov som triggat känslan. Det innebär att jag kan notera och förstå dem snarare än att riskera att bli styrd av dem.
3.
Limbisk kidnappning innebär man låser sig i tanken, och det sker när hjärnan uppfattar någonting som ett hot och stryper syretillförseln till de högre kognitiva funktionerna. Sedan utbildningen har jag varit i situationer där jag känner att hjärnan låst sig, till exempel om jag möter en tuff utmaning på ett möte. Men då har jag kunnat påminna mig själv om att stanna upp och ta några djupa andetag och när jag gett mig själv en kort stund att samla mig och syresätta hjärnan så kan jag bryta låsningen och hitta en bra väg framåt.
Läs mer om Neuroledarskap i praktikens baskurs →
