Hjärnsmarta mål

21 feb, 2017 | Lärande & Förändring

Idag sätter de flesta organisationer mål utifrån modeller som skapades för flera decennier sedan. Neuroforskarna David Rock och Elliot T Berkman menar exempelvis att SMARTA mål, som utvecklades på 80-talet, inte tar hänsyn till att vi är människor. En robot som får en instruktion som den förstår kommer alltid att lyckas. Människor å andra sidan är mer komplexa och det finns en rad olika anledningar till att vi, trots goda intentioner, inte alltid gör det vi vet att vi ska.

För att skapa ett ramverk som gör det möjligt att koppla på ny kunskap från neuroforskningen utvecklade David och Elliot en modell som heter AIM (Antecedent, Integration och Maintenance). Herrarna beskriver modellen genom att jämföra arbetet med mål med en semesterresa med bil. Resan handlar inte bara om vart man är på väg eller de ställen man stannar, utan också hur man förbereder sig och hur man tacklar de hinder man möter på vägen. Framgångsrik måluppfyllnad förutsätter att vi etablerar och underhåller vanor som gör att vi löser utmaningarna vi står inför, samtidigt som vi inte tappar den stora bilden.

Här nedan följer en sammanfattning av modellen:

Antecedent – det som händer före resan

I det första steget handlar det om förberedelse. Vi tar reda på vad vi behöver på resan och identifierar hur målet ska formuleras för att det ska motivera oss. Här kan man exempelvis använda SMART-modellen.
Värt att notera är att somliga motiveras mer av möjligheten att vinna och andra av risken att förlora. Det är bra att veta hur man själv och de man leder fungerar.

Jag gör resan för att…
…jag vill umgås med vänner.
…jag inte vill missa den där festen.

Integration

Under integrationsfasen handlar det om att ta sig an det som dyker upp utan att tappa siktet på det långsiktiga målet. Här kan man ha god hjälp av att använda sig av frågorna ”varför” och ”hur” i relation till målet.

När vi ställer frågan varför får vi motivation och när vi ställer frågan hur leder det till konkreta aktiviteter. Forskning visar att dessa olika frågor aktiverar olika delar av hjärnan och att dessa inte kan vara aktiverade samtidigt. Vi har god nytta av att lära oss detta själva och kan även hjälpa andra, genom att skifta mellan dessa tankesätt.

Varför reser vi? För att vi ska hälsa på vänner vi tycker mycket om som bor långt bort. Hur ska vi göra: Vi kör en första dagsetapp på tre timmar innan vi stannar och äter lunch.

Maintenance – upprätthålla beteendeförändring

För att en beteendeförändring ska hålla över tid behöver vi skapa och automatisera vanor. De gör man genom att göra och belöna det nya beteendet tillräckligt ofta.

Måluppfyllnad handlar också mycket om självkontroll och här är planering en framgångsnyckel.Det är enklare att lyckas med en inbromsning om ljuset går från grönt till gult än om det omedelbart skiftar från grönt till rött. Välj att ge dig själv goda förutsättningar att lyckas.

Forskning visar också att vi ökar våra chanser att nå våra mål om vi omger oss med människor som tror på oss och som vill och kan stötta oss på vägen. Det innebär förstås att du som chef ökar dina medarbetares chanser att lyckas om du visar att du tror på dem.

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Tillväxtparadoxen – och styrkan i den lilla gruppen

Tillväxtparadoxen – och styrkan i den lilla gruppen

Lars-Johans ledare i nyhetsbrevet för augusti Under augusti har jag lärt känna två nya organisationer, som båda växer snabbt. De är måna om att tillväxten inte ska skapa klyftor mellan teamen, där människor i organisationen slutar relatera till varandra. För när det...

För mig själv, men inte ensam

För mig själv, men inte ensam

Evas ledare i nyhetsbrevet för juli Jag står i skrivande stund mitt i klivet över tröskeln till ännu en sommarledighet. Snart lämnar jag alla tankar på jobb för att hänge mig åt det jag vill fokusera på just nu: återhämtning och att fylla på med ny energi för att må...

Effektiva team har ett gemensamt syfte

Effektiva team har ett gemensamt syfte

Lars-Johans ledare i nyhetsbrevet för maj Jag får regelbundet uppdrag som handlar om att coacha team eller ledningsgrupper. En vanlig ingrediens i dessa uppdrag är att bidra till att teamet enas kring sitt syfte. Varför man finns och ska samverka som grupp. Forskning...