Föreläsningar

Medvetandegör beteenden genom igenkänning

Eva Hamboldt håller underhållande och kunskapsförmedlande föreläsningar. Med hjälp av de senaste rönen från neurovetenskapen, och träffsäkra exempel från verkligheten, avkodar hon människans komplexa natur.

Hot och belöningar för hjärnan

Den senaste forskningen inom social kognitiv neurovetenskap visar att våra sociala behov är starkare kopplade till vårt överlevnadssystem än tidigare trott, och att ’sociala hot’ i en otrygg vardag ger negativa konsekvenser för såväl välmående som effektivitet på arbetsplatsen. Genom kunskap om vad som är ’sociala hot och belöningar” för vår hjärna, kan såväl ledare som medarbetare få ökad medvetenhet och bättre förmåga att förstå sig själva och andra, och därmed också möjlighet att träna på förhållningssätt och kommunikation som främjar tillit och relationsbyggande.

w

Boka en föreläsning

Kontakta oss om du har frågor eller är intresserad av att boka en föreläsning med Eva Hamboldt. Nedan teman är exempel på innehåll, föreläsningarna anpassas efter behovet i er organisation →

Kulturbyggande

– att bygga ett gott arbetsklimat och en hälsosam kultur på arbetsplatsen med stöd av forskningen om hjärnan

Föreläsningen utgår från en modell kallad SCARF. Den utgör ett ramverk för de faktorer som påverkar oss i det sociala samspelet. Modellen är forskningsbaserad och framtagen som ett verktyg för “neuro-perspektivet” på ledarskap/medarbetarskap. Den brukar få snurr på tankar och insikter om det egna sammanhanget och ge folk AHA-upplevelser kring situationer de inte kunnat förstå tidigare.

Mångfald och inkludering

– att skapa mer effektiv samverkan inom och mellan avdelningar med stöd av neurovetenskapliga perspektiv

I en tid då vi ställs inför allt större krav på effektiv samverkan i team och mellan team/avdelningar, visar samtidigt den neurovetenskapliga forskningen att vår hjärna har en aversion mot såväl mångfald som förändring. Forskning visar också att vår hjärna, när den ställs inför mångfald och förändring, tar genvägar i sina undermedvetna tankeprocesser. Det ger ofta negativa konsekvenser för beslutsfattande, kreativitet och samverkan. Genom kunskap om varför hjärnan har en tendens att helst arbeta med antaganden, förutfattade meningar och t.o.m. fördomar kan man arbeta med strategier för att minimera negativa konsekvenser av dessa biologiska mekanismer. Såväl ledare som medarbetare kan då arbeta mer proaktivt för att överbrygga de hinder som finns för mer effektiv och kreativ samverkan i en vardag fylld av ständig förändring.

Föreläsningen utgår från en modell som enkelt beskriver de olika tankemönster (BIAS), vilka kan ställa till det för oss. Den ger hög igenkänning och brukar skapa många tankar och spännande reflektioner/diskussioner.

Kommunikation

– att gå från Feedback till Meningsfulla samtal för tryggare och mer ‘lärande’ arbetsklimat

Den feedback-kultur som existerar i de flesta organisationer idag linjerar inte med vad hjärnan behöver för att ta till sig information, trigga motivation att arbeta med beteendeförändring och/eller lära genom insikt och djupare förståelse. Det visar forskningen om hjärnan med all tydlighet. Genom ökad medvetenhet om vad vår hjärna behöver för att vi ska vilja och våga samtala med andra om såväl bra upplevelser och framgångar, som mindre bra upplevelser och utmaningar, kan ledare/medarbetare börja utforska och träna på alternativa förhållningssätt och olika typer av samtal med sina kollegor.

Föreläsningen utgår från en modell framtagen av oss på Neuroledarskap i praktiken, kallad Meningsfulla Samtal. Den utgör ett ramverk för vilka komponenter ett samtal bör ha för bästa möjliga “möte” mellan människor. Den brukar ge folk en ny bild av vad man kan fokusera på i ett samtal, som gör att det blir mindre hotfullt (om det är ett svårt samtal). Den brukar också hjälpa folk att ta sig från att primärt prata “VAD”-frågor till att börja närma sig “HUR”-frågor och att kunna ta upp saker som handlar om det relationella.

Meningsfulla samtal

– en modell för att ersätta feedback med en god samtalskultur

När Eva Hamboldt initierade det som hon kallar feedbackrevolutionen var det inte med avsikten att ersätta feedback med något annat, utan snarare om att bygga ett samtalsklimat i vilket feedback helt enkelt (och utan dramatik) passerar sitt bäst före datum. Eva har skapat en modell som hon kallar för meningsfulla samtal som fungerar som en brygga från feedback till en god samtalskultur.

Meningsfulla samtal hjälper oss att hamna bredvid varandra snarare än på varsin sida bordet, och när vi blir lugnare inombords kan vi hjälpa våra hjärnor till ett skarpare fokus. Det i sin tur leder till leder till att vi både mår och presterar bättre.

Modellen består av fem delar: reflektion, storytelling, nyfiket utforskande, uppskattning och tacksamhet. Under föreläsningen tar Eva er med på ett tankesprång från traditionell feedback till meningsfulla samtal.

Kriget om fruktkorgen

– om varför vuxna, intelligenta människor reagerar väldigt starkt i vissa situationer

Vad är det som gör att man blir så förbannad när man ser att någon tar tre bananer från den gemensamma fruktkorgen? Och vad är det som gör att de flesta väljer att snacka skit snarare än att säga ifrån? Vi har alla sett det. Mindre saker än ett par bananer har lett till stora och svårlösta konflikter. Vad beror det på?

Svaret hittar vi förstås i hjärnan. Våra reaktioner är ofta lika automatiska som att det blir grön gubbe när vi trycker på knappen. Men när vi är medvetna går det att förändra tankemönstret och därmed händelseförloppet. Tre bananer behöver faktiskt inte leda till krig.

En j***a förändring till?

– om vad hjärnan behöver för att fungera optimalt även när ingenting är som det alltid har varit

Varför måste vi hålla på och förändra hela tiden? Varför kommer vår grupp alltid i kläm? Förändring är tufft. Både för dem som leder och för dem som ska anpassa sig efter de beslut som fattas av andra. Men vad är det som gör att förändringar stressar och plockar fram det sämsta i många av oss?

Föreläsningen belyser förändring från ett neuroperspektiv och förmedlar hur du kan hjälpa dig själv och andra för att möta den på ett konstruktivt sätt.

Varför är vi bakåtsträvare?

– om hur hjärnan är konstruerad och hur du skapar samarbetsvilja hos dem du leder

Jag har ett lysande förslag – så varför sätter sig alla på tvären?

Enkelt uttryckt handlar det om att hjärnan är programmerad för överlevnad. Den vill hela tiden spara energi och väljer därmed alltid det enklaste alternativet. Hjärnan vill tuffa på i de etablerade neurologiska motorvägarna och motsätter sig uppgifter som kräver nya tankar och problemlösning.

Med kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi hjälpa oss själva och våra medarbetare att skifta från ett hotfullt till ett belönande perspektiv. Då blir det enklare för oss att lämna motorvägarna och trampa upp nya stigar.