Evas ledare från nyhetsbrevet i december 2021
Idag börjar ljuset återvända till Sverige. Igår klockan 16.58 inföll nämligen årets vintersolstånd. Det innebär att solen går ned 1 minut senare idag än igår. Det innebär också att det nu kommer att ljusna lite dag för dag. Bara tanken på att jag från och med nu kommer att få lite mer dagsljus för var dag som går gör att det sprider sig en känsla av lättnad i kroppen på mig. Och jag tror att många med mig känner likadant.
Men, något som inte ser lika ljust ut just nu är graden av tillit som vi människor känner för varandra på jobbet. Och det gäller inte bara i Sverige, det är ett globalt fenomen. Över hela världen sjunker tilliten mellan kollegor för varje år som går, och chefer tappar alltmer i förtroende för sina medarbetare.
Under 2020 genomförde till exempel en grupp forskare vid Centre for Transformative Work Design i Australien en studie med mer än 1 200 deltagare från 24 länder. Resultatet pekade på att drygt 60 procent av cheferna tvivlade eller var osäkra på om de medarbetare som jobbade på distans verkligen arbetade. Eller om de verkligen var lika motiverade som de medarbetare som befann sig på kontoret. Då är det kanske inte konstigt att efterfrågan på mjukvara för ”medarbetar-övervakning” har ökat i USA med cirka 50 procent, jämfört med innan pandemin. Då är det heller inte så konstigt att takten på uppsägningar bland amerikanerna idag går avsevärt mycket snabbare än den gjorde för 20 år sedan. För i takt med att tilliten sjunker flyr människor till nya jobb, där de heller inte stannar någon längre tid.
Ett annat exempel kommer från vårt grannland Finland. Där visade en studie från 2020, och som omfattade 5 400 anställda, att ju längre medarbetarna var ifrån varandra desto mindre förtroende kände de för varandra. Vid Erasmus Universitet i Nederländerna började man till och med att mäta tillit under 2020, och kunde i och med det följa en stadig utförsåkning i tillitskurvan från mars till oktober under förra året. Denna negativa tillitsspiral är tyvärr en av de negativa konsekvenser som pandemin och den sociala distansen fört med sig.
En av de avgörande faktorerna för hur vi får det med förtroendekapitalet mellan varandra är kvaliteten i kommunikationen, det vill säga huruvida vi kan mötas i någon slags mänsklig närhet eller inte. I och med det är såklart även de tekniska plattformar vi får tillgång till för våra samtal avgörande. Men teknologi i all ära. Det som är mest avgörande är hur vi, var och en, arbetar med vår förmåga att kommunicera så att vi kan göra andra trygga nog att lita på oss.
Men varför är detta så angeläget? Jo, för att det handlar om mänskligt mående. Utan tillit känner vi oss inte trygga. Och när vi saknar trygghet bygger vi inte relationer. Vi är snarare på vakt gentemot varandra. Misstänkliggör eller konkurrerar med varandra. Och då blir vi ensamma. Ur ett organisatoriskt perspektiv är detta alarmerande för att vi sedan länge vet att tillitsfulla relationer skapar trygga arbetsklimat och med det effektiv samverkan. Och med det goda resultat för verksamheten, såväl som för individen.
Det är detta som utgör kärnan i min bok Feedbackrevolutionen som kommer ut i handeln den 7 februari. Visserligen handlar boken om varför vi ska sluta arbeta med det traditionella feedback konceptet, men framförallt handlar den om hur vi istället kan kommunicera med varandra för att bygga relationer som står stadigt i tillit. Den handlar om hur vi alla kan träna på mänskliga förmågor som empati, medkänsla och nyfikenhet men även på förmågan att reglera starka känslor, såväl som förmågan att ta andra människors perspektiv. Allihop är de förmågor som gör att vi kan bidra till psykologisk trygghet i de arbetsklimat vi befinner oss i.
Boken handlar också om hur vi kan träna på att kommunicera med oss själva, för att komma i kontakt med och vidareutveckla vår självtillit. För den behöver vi än mer i framtiden. Vi kommer behöva stå tryggt i oss själva när det blåser omkring oss; när vi blir isolerade från andra; när vi upplever osäkerhet inför framtiden och ovisshet om hur våra relationer ser ut. Och vi kommer troligtvis vara tvungna att fortsätta förhålla oss till distansarbete. Då behöver vi vara trygga nog för att fortsätta våga mötas via ny teknologi och föra samtal som bejakar våra behov av närhet och sammanhang, så att vi inte fortsätter att tappa i tillit.
För att det ska kunna ljusna på tillitsfronten redan under 2022 kan vi alla börja med att gå in i julen med en intention om att mötas i samtal som har fokus på relation. Med nära och kära. Oavsett hur och var vi möts. Det ska jag göra. För när det är knappt med dagsljus blir det ljusare inombords när jag får knyta an till dem jag har runtomkring mig. Med människorna i min familj, i affären, i vänskapskretsen och på hundpromenaden.
