Att frodas bland olikheter

31 okt, 2020 | Kultur & Organisation

Lars-Johans ledare från nyhetsbrevet i oktober 2020

Eva och jag genomförde nyligen en workshop på temat ”När kulturer möts”. I centrum för workshopen står en övning där tre grupper som byggt varsin kultur går samman för att arbeta med en gemensam uppgift. Frågan som övningen ställer oss inför är om individerna, med olika sätt att vara och uttrycka sig, samt med olika sätt att fatta beslut, inte bara kommer att kunna stå ut med och tolerera skillnaderna, utan om de kommer att kunna dra nytta av dem i det gemensamma arbetet.

När det handlar om ett företagsuppköp, eller ett intensifierat samarbete mellan två grupper, är kvalitén på mötet mellan kulturer avgörande för framgång. Sett från ett samhällsperspektiv är relevansen om möjligt ännu högre. För närvarande drunknar vi i polarisering och marginalisering av minoriteter.

Jag vill inte avslöja för mycket av vad hur workshop-dagen brukar utveckla sig, kanske vill du haka på under ett kommande tillfälle, men jag kan berätta att den sätter ljuset på några beteenden som är vanliga vid kulturmöten. Oavsett om det är privat eller på arbetet. Vi får syn på våra fördomar (biases) och det mentala skifte vi behöver göra för att minska hjärnans hotrespons inför det som är annorlunda och istället aktivera ett djupt engagemang för det vi tolkar som avvikande. För att göra det skiftet krävs ofta ett självregleringsarbete där vi omvärderar situationer och går från att vara motiverade av Fight, Flight, Freeze till att vara motiverade av nyfikenhet och utforskandebeteenden.

Under övningarna gör vi det medvetet ganska svårt för grupperna att lyckas med sitt inkluderingsarbete. Tiden är knapp och vi iscensätter dessutom ett tävlingsmoment som bidrar till att olikheter uppfattas som tidskrävande. Men det är ju precis så verkligheten ser ut för många av oss: vi har begränsat med tid när vi ska åstadkomma resultat tillsammans och i konkurrens med andra. Då upplever vi att vi inte har råd med olikheter!

Läs mer om workshopen När kulturer möts →

För mig och Eva kan det finnas liknande svårigheter när vi i rollen som kursledare håller vår Baskurs i Neuroledarskap. Där kommer ett antal individer samman under fem dagar, som varken känner varandra eller har valt varandra. De har skiftande bakgrund, arbetar i olika kontexter och befinner sig ”på olika platser i livet”. Utmaningen för oss blir att bygga ett tryggt klimat i gruppen redan från dag ett, sätta ett gemensamt fokus och samtidigt bejaka olikheter, forma en kultur präglad av nyfikenhet, mod, experimenterande och därtill leverera på de mål med utbildningen vi satt i förväg och som deltagarna har anmält sig på. Detta är en balansakt i ledarskapet mellan att bejaka och utforska olikheter och det unika, och samtidigt leda mot det gemensamma.

Själva rörelsen mellan att individualisera och homogenisera kräver anpassningsbarhet, målmedvetenhet, uthållighet och tillit till sig själv och andra. På frågan om det är värt tiden och mödan så är svaret för min egen del: Ja! Och många av våra deltagare vittnar om att det som gör exempelvis Baskursen särskilt värdefull är möjligheten att lära så mycket av hur de andra kursdeltagarna tänker, reflekterar och har det i sina världar.

En av dem som gör just detta är Anna Svensson från iZettle. Här kan du ta del av Annas erfarenheter från utbildningen →

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Omfamna din inre tonåring (med en nypa reflektion)

Omfamna din inre tonåring (med en nypa reflektion)

Evas ledare i nyhetsbrevet för januari För ett par veckor sedan hade jag den stora förmånen att få prata för årskurs 8 och 9 på en internationell skola i Stockholm. De startade sin termin med Brain Awareness Week och jag kom laddad med Dr. Daniel Siegels forskning om...

Det är i rytmen det avgörs

Det är i rytmen det avgörs

Evas ledare i nyhetsbrevet för december Under året som gått har jag funderat en del. Jag har haft tillfälle att möta mig själv som människa lite mer än annars, och jag har reflekterat kring mig; mitt liv och min yrkesmässiga gärning. Jag har ställt mig frågor som...

Det är som det är, och det är bra också

Det är som det är, och det är bra också

Evas ledare i nyhetsbrevet för november När jag sitter i coaching-samtal hör jag ofta kommentarer som: "Jag skulle behöva bli bättre på att acceptera saker jag inte kan göra något åt”. Men jag hör också: ”Sådana beteenden kan jag absolut inte acceptera”. Och jag kan...