Att bygga ett själfullt ledarskap

17 feb, 2019 | Neuroledarskap

Vi vill alla må bra och ha en känsla av mening i livet – för de flesta av oss gäller det även på jobbet. Så hur skapar man en kultur och en atmosfär som främjar en känsla av meningsfullhet på arbetsplatsen?

Baserat på omfattande forskning, där de följt 35 000 ledare och intervjuat cirka 250 toppchefer, har Rasmus Hougaard och Jacqueline Carter konstaterat hur dagens organisationer och ledarskap inte möter människors grundläggande behov av mening, syfte, sammanhang och äkta glädje på jobbet. De har också identifierat ett, måhända radikalt, sätt att lösa detta för framtiden. Att skapa en kultur där människan, och mänskliga behov, står i fokus genom att ledare utvecklar de tre mentala egenskaperna Mindfulness, Selflessness och Compassion. De kallar detta ett MSC-ledarskap.

Dessa ledaregenskaper behöver utvecklas i tre steg:
1) Förstå och leda sig själv
2) Förstå och leda andra samt
3) Förstå och leda verksamhet.

Mindfulness

När du praktiserar mindfulness tränar du hjärnan att bli mer medveten och närvarande i stunden. Du får en ökad förmåga att uppmärksamma och hantera de tankar som fyller ditt huvud. Du tränar upp förmågan att medvetet rikta din uppmärksamhet på det som är relevant, eller att släppa alla tankar för en stund.

Genom träning blir det möjligt för dig att i en större utsträckning fokusera på det du själv väljer, och du bygger en flexibilitet som gör att du snabbt kan rikta tillbaka uppmärksamheten om du blir störd eller tappar fokus. Risken att hamna i multitasking, där du tröttar ut din hjärna genom att hela tiden omedvetet växla mellan olika aktiviteter, minskar.

Förutom att du på detta sätt optimerar din förmåga till fokus, gör det dig till en bättre beslutsfattare. Du blir mer närvarande och förmår oftare stanna upp, reflektera och ta perspektiv – något som är en nödvändighet i det arbetstempo vi håller idag. Det minskar graden av stress, och en lugnare hjärna ökar ditt välmående. I nästa steg blir du bättre på att ha andra människor i fokus för att lyssna, förstå och leda.

Selflessness

Selflessness handlar om att inte låta vårt ego komma i vägen för oss själva, våra kollegor eller medarbetare, eller för organisationen i stort. I praktiken innebär det att vi behöver våga släppa behovet av att hävda oss, synas mest eller hålla hårt i våra resurser, istället för att dela med oss. Med andra ord behöver vi vara lite mindre självcentrerade och mer holistiska i vårt förhållningssätt. Men för att det ska komma naturligt för oss krävs att vi är helt och hållet trygga i oss själva.

Och med andra. Så ser det inte ut för de flesta av oss. Ett bra första steg på resan mot att behålla lugnet, även när vi hamnar i pressade lägen, är att bekanta sig med SCARF-modellen och att träna på att observera sina egna och andras reaktioner i olika sociala situationer. Notera när du får en impuls att hävda dig eller när du blir ”snål”.

När vi är tryggare med oss själva, behöver vi inte prioritera ageranden som syftar till att bekräfta vårt värde för oss själva. Vi blir också mindre reaktiva och kan fokusera vår energi på att kultivera ödmjukhet inför och i mötet med andra.

När människor i en organisation ser sig som en viktig beståndsdel och ömsesidigt beroende av det större sammanhanget, får det en lång rad positiva konsekvenser. Vi samarbetar bättre, blir mer kreativa och effektiva. Självklart blir det bäst när förhållningssättet genomsyrar hela organisationen, men det är du som ledare som visar vägen.

Compassion

När vi tränar oss på att vara osjälviska och ödmjuka kommer medkänslan som ett brev på posten. Medkänsla innebär inte att vi agerar överslätande och undviker konflikter till varje pris, eller att vi hela tiden måste ta hand om andra. Snarare tvärtom. Det handlar om att allt vi gör springer ur empati, istället för frustration. Det handlar om att vi är genuint intresserade av att känna in den andres situation och helt förstå dennes utmaningar och behov. Det handlar om att vi vill stötta, istället för att döma den andre och ändra på hans eller hennes upplevelse, agerande eller personlighet.

Sammanfattningsvis vågar jag påstå att det som händer när vi tränar oss på mindfulness, selflessness och compassion är att vi bidrar till en kultur där vi är människor för varandra, inte konkurrenter eller fiender. Vi kan mötas bakom fasaden och visa vilka vi är på riktigt. I mänsklig sårbarhet. Det är ett sätt att göra livet på arbetsplatsen meningsfullt.

När du som ledare agerar utifrån de tre egenskaperna i ett mer själfullt, mänskligt ledarskap signalerar du till omgivningen att det finns utrymme att vara människa. Det skapar trygghet. Ringarna på vattnet fyller i slutändan en organisation med den kollektiva intelligens som blir möjlig när människor integrerar olikheter och därigenom förlöser engagemang och nyfikenhet.

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Tillväxtparadoxen – och styrkan i den lilla gruppen

Tillväxtparadoxen – och styrkan i den lilla gruppen

Lars-Johans ledare i nyhetsbrevet för augusti Under augusti har jag lärt känna två nya organisationer, som båda växer snabbt. De är måna om att tillväxten inte ska skapa klyftor mellan teamen, där människor i organisationen slutar relatera till varandra. För när det...

För mig själv, men inte ensam

För mig själv, men inte ensam

Evas ledare i nyhetsbrevet för juli Jag står i skrivande stund mitt i klivet över tröskeln till ännu en sommarledighet. Snart lämnar jag alla tankar på jobb för att hänge mig åt det jag vill fokusera på just nu: återhämtning och att fylla på med ny energi för att må...

Effektiva team har ett gemensamt syfte

Effektiva team har ett gemensamt syfte

Lars-Johans ledare i nyhetsbrevet för maj Jag får regelbundet uppdrag som handlar om att coacha team eller ledningsgrupper. En vanlig ingrediens i dessa uppdrag är att bidra till att teamet enas kring sitt syfte. Varför man finns och ska samverka som grupp. Forskning...