Använder du emojis på jobbet?

3 maj, 2017 | Neuroledarskap

I dag kommunicerar vi allt snabbare, mer kortfattat och i allt fler kanaler än tidigare. Här har emoijs växt fram som ett verktyg för att ladda budskapet med en känsla. Och även om en glad emoji (eller en som svettas i pannan) kan tyckas vara lite väl lekfulla för att ha en given plats i kommunikation av en professionell karaktär så kan de vara högst användbara även på jobbet. För när ett meddelande är kort, utan exempelvis inledande artigheter, skapas ett stort utrymme för läsarens tolkning.

Om jag är lite irriterad eller ur balans, eller om jag inte känner mig helt trygg i relationen till den som skickade meddelandet, finns det en stor risk att jag läser in saker som inte står där. Jag kan uppfatta meddelandet som kritiskt eller tillrättavisande trots att det inte alls var det avsändaren menade.

Vi läser det vi känner

Om vi läser något som vi tolkar som ett ”påhopp” triggar det hotresponsen. Då får vi ett påslag av adrenalin och kortisol, vilket gör att vi kommer läsa meddelandet ännu mer selektivt nästa gång. Vi kommer inte alls vara nyfikna, utan kommer att rationalisera utifrån känslan vi har. Personligen har jag upplevt att ett e-postmeddelande som gjorde mig upprörd när jag läste det i all hast på telefonen inte alls kändes hotfullt längre när jag läste det i lugn och ro på datorn. Numera svarar jag sällan direkt på saker som triggar mig, även om det händer att jag glömmer bort mig ibland.

Eftersom vi är kontextuella varelser med en inbyggd felsökningsapparatur letar vi hela tiden efter olika signaler för att skapa tydlighet och klarhet. Här hjälper det glada ansiktet oss att förstå en avsändare vi inte kan se, och märkligt nog reagerar vår hjärna på ett ”digitala ansiktsuttryck” som om det vore the real thing. Hjärnan blir belönad när vi ser ett glatt ansikte även om det bara är två prickar och ett ”böjt streck”. Så även om man kan tycka att emojis är tramsiga så är det ett riktigt effektivt verktyg även i yrkeslivet. Det visar hur avsändaren vill att meddelandet ska tolkas och mottagaren behöver inte jaga upp sig i onödan.

Ska man lämna känslorna hemma?

Men hör känslor verkligen hemma på jobbet? Ska man inte kunna lämna känslorna hemma om man är professionell? Nej, vi människor kan inte stänga ner den sociala hjärnan hur gärna vi än skulle vilja det. Dessutom behöver vi känslorna för att vara kreativa och innovativa och för att kunna känna engagemang.

Om du arbetar som chef utmanar jag dig att testa emojis. Släng med en glad gubbe nästa gång du skickar ett kortfattat meddelande och se vad som händer.

Nyfiken på Neuroledarskap? Registrera dig för vårt nyhetsbrev →

En gång i månaden delar vi med oss av kunskap och berättar om hur våra kunder använder neuroledarskap för att utveckla sina organisationer.

Våra senaste blogginlägg

Beteendeförändringens biokemiska formel

Beteendeförändringens biokemiska formel

Evas ledare i nyhetsbrevet för mars Man brukar säga att det som utmärker människan från djuren är vår förmåga att tänka om oss själva. Och vår avancerade förmåga att samarbeta har varit, och är, en viktig framgångsfaktor för människan som art. Samtidigt står vi nu...

Undvikandets sötsura natur

Undvikandets sötsura natur

Evas ledare i nyhetsbrevet för februari Det verkar som att vi aldrig tröttnar på att prata om personlighet. För frågan om människans natur - hur vi kan mäta, förstå och förändra den - har varit på tapeten i filosofiska och psykologiska samtal under hundratals år. Och...

Omfamna din inre tonåring (med en nypa reflektion)

Omfamna din inre tonåring (med en nypa reflektion)

Evas ledare i nyhetsbrevet för januari För ett par veckor sedan hade jag den stora förmånen att få prata för årskurs 8 och 9 på en internationell skola i Stockholm. De startade sin termin med Brain Awareness Week och jag kom laddad med Dr. Daniel Siegels forskning om...