De allra flesta av oss som har ett jobb, oavsett vad vi arbetar med, hamnar då och då under press. När det hettar till kan det vara svårt att vara kvar i känslan av empati och partnerskap i relation till våra kollegor. Det är lätt hänt att bli frustrerad och konstatera att den andra personen är inkompetent, och innan vi vet ordet av har vi byggt ett dike mellan oss.

Om vi exempelvis upplever att någon är ett ”störningsmoment”, som hindrar oss från att göra vårt jobb, är det förstås svårt att se personens starka sidor. Frågan vi behöver ställa oss är hur vi kan vara kvar i medkänsla även när vi känner oss stressade. För om vi inte längre bejakar varandra blir det svårt för oss att samarbeta och problemlösa.

Från ett biologiskt perspektiv befinner vi oss i hotsystemet när vi är i stress, och agerar då utifrån fight, flight eller freeze. I en arbetsplatskontext kan det yttra sig i att vi pekar med hela handen och detaljstyr, att vi motarbetar genom att “köra vårt eget race”, att vi surar eller inte bryr oss om hur det går, eller att vi skyller allt som går snett och inte känns bra på ”dem där uppe”.

I workshopen ”det hjärnsmarta organisationslabbet” sätter vi ljuset på de mekanismer som gör att vi värderar och dömer varandra och slutar ha fokus på relation och uppgift. Vi utforskar vad som händer när vi börjar gräva diken mellan varandra och får syn på systemet och de olika rollerna. Målet är att på en strukturell nivå öka medvetenheten om reaktiva mönster, och minimera antalet dikeskörningar som uppstår när vi organiserar oss hierarkiskt.

När vi får syn på vad som sker, och när vi kan observera våra och andras reaktioner, ökar vi möjligheterna att proaktivt välja hur vi vill förhålla oss till och agera mot varandra – även när vardagen är smått kaotisk.