Pia Molander Wistam arbetar som avdelningschef på barn och ungdomsavdelningen på socialtjänsten i Norrtälje. Under hela sitt yrkesliv har hon alltid haft ett stort intresse av att ha en djup kunskap inom det hon arbetar med, och så även inom sin roll som chef och ledare. När hon för två år sedan klev på sitt nuvarande uppdrag, som bland annat innebär att modernisera och skapa en mer välfungerande organisation, bestämde hon sig för att tillämpa neuroledarskap och gick en utbildning för att fördjupa sin kunskap.

– Jag började följa Eva Hamboldt på LinkedIn, läste Neuroledarskap i Praktikens nyhetsbrev och började tillämpa kunskapen som i mångt och mycket är överlappande med KASAM, det som socialarbetare har pratat om länge. Det nya är att man får en biologisk förklaring, och det ger en helt ny tyngd när man kan hänvisa till vad som händer i hjärnan. Jag har alltid vetat att trygga relationer är viktigt och nu har jag även fått begreppen och terminologin.

Pias plan var att gå utbildningen Verksamhetsstyrning utifrån hjärnans principer. Men när Pia pratade med sin chef tyckte hon att det lät som kunskap alla avdelningscheferna skulle ha god nytta av och beställde en skräddarsydd utbildning för förvaltningsledningsgruppen och en föreläsning för hela socialförvaltningen. Kunskapen förmedlades även vidare till de enhetschefer Pia leder, både via ledningsgruppen, de individuella uppföljningssamtalen men också via bilderna från utbildningen. Bilder som används som förstärkare och förtydliganden vid samtal.

De fick även modellen ”Meningsfulla samtal” i en PPT-presentation, vilken Pia använt sig av i samtal med sina chefer.

Pias upplevelse är att hon och chefskollegorna reflekterar mer kring sig själva och sina medarbetare i en större utsträckning efter utbildningen. Idag är de mer nyfikna på vad olika reaktioner bottnar i och drar nytta av kunskapen om hjärnan för att skapa trygghet och motivation.

– Världen blir mer begriplig och trygg när vi sätter ord på det som känns. Jag är övertygad om att det är den här vägen som leder framåt när vi vill ha medarbetare som trivs, mår bra och har det roligt på jobbet. Det är också då som det blir den bästa kvalitén.

Pia berättar att mycket av det Eva pratade om inom neuroledarskap hänger ihop med det hon tidigare läst inom individ- och organisationspsykologi och tycker att det är spännande att koppla ihop våra personligheter med hur hjärnan fungerar. Utbildningen gav också en påminnelse om hur viktigt det är att kommunicera visionen och målet på ett tydligt sätt.

– Även om jag vet att det är viktigt att måla upp en tydlig bild av vart vi är på väg så är det lätt att glömma. Nu när jag förstår vad som händer i hjärnan när jag till exempel använder bildförstärkning, att det är motiverande att se målet, kommer jag vara ännu mer noggrann med att rita upp och visualisera målen framåt. Det underlättar också när vi ska klargöra vem som ska göra vad.

Precis som de flesta verksamheter befinner sig Socialtjänsten i Norrtälje just nu i en förändringsprocess som bland annat drivs av digitaliseringen. Förändringsarbete är ofta utmanande för medarbetarna som ska utföra sitt arbete samtidigt som förutsättningar och förhållanden ändras. Under våren har en av enhetscheferna på Pias avdelning påbörjat ett förändringsprojekt som medarbetarna har tagit till sig med stor entusiasm.

– Från mitt perspektiv kan jag se att enhetschefen som leder arbetet verkligen har förstått hur hon kan använda kunskapen om hjärnan för att skapa trygghet i gruppen. Jag hör hur hon pratar utifrån neuroledarskap och även om det förstås har varit en viss tveksamhet i gruppen, som alltid när något förändras, är ändå ”nyfikenhet” den mest påtagliga känslan jag får ifrån dem.

Idag använder de flesta inte ordet kärlek när de tänker på eller pratar om sitt arbete eller sina kollegor. Visst säger många av oss att vi älskar våra jobb, eller att vi önskar oss ett jobb som vi verkligen älskar, men ordet kärlek lyser med sin frånvaro.

– Jag tycker verkligen om att Eva pratar om kärlek när hon utbildar, och jag tänker att det tydliggör att gott ledarskap är något man gör med hjärta, hjärna och mage. Kärlek och omtanke är ett förhållningssätt som vi kan välja att ha i relation till omvärlden, och jag tänker att det leder till engagemang, motivation och kvalitet.