Idag behöver vi lära oss mer och snabbare än tidigare. Så hur optimerar man lärandet? Modellen AGES gör det enkelt att lära sig det viktigaste om hur man får ny kunskap att fastna och hålla över tid.

Attention – uppmärksamhet

För att kunskap ska fastna behöver hippocampus aktiveras, och för att det ska ske behöver man vara helt och fullt uppmärksam på det man ska lära sig. Med tanke på hur många distraktioner som finns omkring oss är det lättare sagt än gjort. Känner vi att telefonen surrar i fickan eller hör hur ett mejl dimper ner i inkorgen minskar neuronaktiviteten avsevärt.

Bristande uppmärksamhet kan också handla om att vi inte blir tillräckligt stimulerade. För att vi ska hålla uppmärksamhet över tid behöver vi rätt mix av dopamin och noradrenalin mellan synapserna. För att öka dopaminnivåerna behöver det vi hör, ser eller läser upplevas som relevant för oss. Vi behöver veta vad vi ska ha den nya kunskapen till. Därför är exempelvis rollspel och diskussion bra utbildningsverktyg.

För att öka adrenalinnivåerna kan man sätta en deadline eller ha någon typ av tävlingsmoment.

Generation – skapande av lärande

Minnen lagras som i ett nätverk i våra hjärnor och desto fler ingångar som är kopplade till ett minne vi har, desto enklare blir det för oss att hitta det. Tvärtemot vad man har trott tidigare så är inte repetition i sig något som leder till minnesformation, utan det krävs att vi tar ägandeskap över lärandeprocessen.

När den som ska lära sig något sätter den nya kunskapen i ett kontext och använder den skapas associationer vilket aktiverar hippocampus. Ett bra sätt att skapa associationer är att göra olika övningar som uppmuntrar medarbetarna att jämföra den nya kunskapen med kunskap de har sedan tidigare.

Emotions – känslor

Det finns studier som visar att hur väl vi minns något har en positiv korrelation med hur mycket ursprungshändelsen påverkade oss känslomässigt. Starka känslor gör oss uppmärksamma vilket hjälper oss att fokusera. Ett känslomässigt påslag får också amygdala att aktiveras. Amygdala ligger precis framför hippocampus och kan signalera att det som händer är något som är värt att lägga på minnet.

(Om du är du nyfiken på amygdala tipsar vi om det här blogginlägget. I blogginlägget finns också en länk till en kort film som ger en tydlig och begriplig översikt.)

Det är mycket enklare att skapa negativa känslomässiga upplevelser än positiva. Men även om våra medarbetare minns bättre i samband med en negativt laddad upplevelse så är det inte nödvändigtvis en bra idé att exempelvis hota och skrämmas. När vi hamnar i hot blir vi mindre innovativa och kreativa och dessutom kommer de vara benägna att hålla sig undan vid nästa utbildningstillfälle!

Ett bra sätt att skapa en positivt laddad situation är lägga tid på att skapa en känsla av stark samhörighet i gruppen. Man kan också integrera humor och positiva överraskningsmoment som en del i utbildningen.

Spacing – tid mellan inlärningstillfällena

Forskning visar också att vi skapar minnen mer effektivt om vi får chansen att lära oss vid flera tillfällen snarare än vid en intensiv sittning. Den som får lära sig allt om det nya ordersystemet under en teoritung heldagsutbildning riskerar att minnas väldigt lite efter några veckor.

Här är det exempelvis mer effektivt för långsiktigt lärande att dela upp en kurs till flera tillfällen, som vi gör med våra kurser. Och att man under kursdagarna varvar teoripassen med praktiska övningar och trevlig, lättsam samvaro över en kopp kaffe.

Om man inte har en möjlighet att ses i ett formellt kurssammanhang vid flera tillfällen går det att skapa spacing på andra kreativa sätt. Leder du en kurs kan du exempelvis skicka ett mejl med uppföljningsfrågor till deltagarna. Rör det sig om en internutbildning kan du som chef ta några minuter på ett veckomöte för att låta gruppen reflektera tillsammans över innehållet.

Hur mycket tid som är optimalt finns det inga tydliga siffror på, men det råder ingen tvekan om att spacing är effektivt.