Modellen The Healthy Mind Platter, utvecklad av Dr. Dan Siegel och Dr. David Rock, bygger på samma princip som den välkända ”tallriksmodellen”. För att vi ska må bra och få i oss det vi behöver så behöver vi äta varierat. Detsamma gäller för hjärnan, men med hänseende till olika medvetandetillstånd.

När det har forskats på vad hjärnan behöver för att vara i balans och fungera optimalt har sju aktiviteter identifierats som särskilt viktiga. Dessa behövs för vårt välbefinnande samt för att hjärnan ska kunna arbeta effektivt. Och hjärnan behöver få skifta mellan dessa olika medvetandetillstånd flera gånger varje dag, även om det bara är för korta stunder. Vilka dessa är berättar vi nedan!

 

Sovtid

Sömn är en nödvändig och komplex process och behövs för att hjärnan och kroppen ska reparera sig. Under sömnen integrerar hjärnan också det du har upplevt under dagen med tidigare erfarenheter och framtida förväntningar, och skapar på så sätt en integrerad upplevelse av dåtid, nutid och framtid. Sömn hjälper hjärnan att stärka immunförsvaret, bearbeta känslor och reglera kroppens homeostas. En tupplur på 10 minuter ökar din förmåga till fokus och prestation.

Brist på sömn drabbar ditt minne och din känsloreglering. För lite sömn under en för lång period kan leda till depression.

Motionstid

Vi vet sedan länge att motion ökar det allmänna välbefinnandet och att det är gynnsamt för hjärta och kärl att ägna sig åt aktiviteter som med fördel är så pulshöjande att vi blir andfådda. Men idag vet vi också att motion även är bra för hjärnan.

Motion stimulerar nämligen nybildningen av kopplingar mellan hjärncellerna och stärker bland annat arbetsminne och planeringsförmåga. Om du inte tycker om att springa fungerar det lika bra att dansa, styrketräna eller ta raska promenader. Det viktigaste är att du rör på dig!

Fokustid

När du koncentrerar dig uppmärksamt, gör en sak i taget och inte blir distraherad utsöndrar hjärnan serotonin och dopamin som stärker kopplingarna mellan de arbetande hjärncellerna. Genom att ge din hjärna fokustid håller du ditt sinne alert och skarpt.

Något som är bra att veta är att multitasking är dränerande. Eftersom hjärnan inte kan processa flera saker samtidigt tvingas den att växla mellan de olika aktiviteterna vilket är väldigt uttröttande för hjärnan. Skapa en god arbetsmiljö genom att ta bort störande moment som telefoner, meddelanden på datorn och andra människor när du verkligen behöver fokusera.

Bara vara-tid

Hjärnan behöver också släppas ut på grönbete för att må bra. Här handlar det inte om att ägna sig åt sina hobbyer eller något som genererar någon typ av resultat. Du ska helt enkelt bara existera, vara i samklang med omgivningen och tillåta dig själv att följa dina spontana impulser: slappa, gör ingenting och låt sinnet vandra fritt.

När hjärnan inte har någon särskild uppgift att lösa går den istället in i ett slags autoläge där den reflekterar över ditt sociala liv, som exempelvis dina relationer och dina föreställningar om vad andra människor tycker och tänker.

När hjärnan reflekterar på ett icke-målinriktat sätt kommer den åt annan information och dagdrömmar hjälper insikter, som vi behöver för att lösa komplexa problem eller fatta beslut, att komma till oss.

Lek

Många av oss har fått med oss att lek är något oviktigt och något man på sin höjd kan ägna sig åt när man är klar med jobbet. En vanlig föreställning är också att lek är något som barn ägnar sig åt, men som man slutar med när man blir vuxen.

Under de senaste åren har lekens betydelse fått en allt högre status och lekforskning visar att den har positiva kognitiva effekter även för vuxna. När vi leker blir vi mer innovativa och när vi leker tillsammans med andra tränar vi på att bygga relationer vilket främjar samarbete.

Hjärnans flexibilitet ökar och nya celler bildas exempelvis när du är kreativ, provar nya saker på ett lättsamt sätt och känner glädje och nyfikenhet. Den som leker ökar sin förmåga att skapa nytt och att hantera förändringar. Leken kan också hjälpa oss att integrera och förena motsägande omständigheter och att hitta lösningar på problem.

Social tid

När du befinner dig i ett socialt sammanhang där du känner dig trygg och uppskattad minskar tillförseln av stresshormonet kortisol. Ökar gör tvärtemot hormonet oxytocin som får oss att känna välbefinnande. Det leder bland annat till att du blir lugnare, får minskad ångest och stärker ditt immunförsvar. Om du känner dig stressad är det därför en bra idé att träffa eller prata med människor som du känner dig trygg med.

Vi mår också väldigt bra av att vara ute i naturen eftersom det finns en social aspekt av att knyta an till vår omgivning. Eftersom naturen har hög prioritet i hjärnan minskar kortisolproduktionen. Hjärnan mår också gott av att känna tacksamhet, generositet samt att ge tillbaka till vår omgivning.

Reflektion och meditation

För att må bra behöver hjärnan också en medveten form av vila för att må bra, där vi tränar vårt fokus snarare än att låta tankarna flöda fritt, som exempelvis meditation. I det här tillståndet minskar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, hjärtfrekvensen går ner och muskelspänningar minskar. Hjärnträningen stärker vår uppmärksamhetsförmåga kring det som händer här och nu; vi kan observera utan att döma. Forskning visar att vi får lättare att hålla fokus, kan se en utmaning från flera perspektiv och att vi blir bättre på emotionell självreglering.